Förflytta dig till innehållet

Att klå USA-kompanier ger något nytt att snacka om på bastulaven – beväringarnas försvarsvilja är rekordstark

Kim Lund
Två militärer står framför ett stängsel
Överstelöjtnant Petteri Iitti och översergegant Alf Öksnevad på Sydvästra Finlands regionalbyrå i Lill-Heikkilä ser det som positivt att försvarsviljan bland beväringarna är så stark.

Försvarsviljan bland de beväringar som hemförlovades i december är rekordstark. På en skala från 1–5 ligger försvarsviljan på 4,6. Beväringarna ger också ett högt slutbetyg för hela sin militärtjänstgörning: 4,3.

Det är de högsta siffrorna sedan Försvarsmakten började göra sina enkäter bland beväringarna år 2014.

Den stora förändringen i inställningen till militärtjänstgörningen inträffade efter att Ryssland anföll Ukraina i februari 2022.

Sedan dess har intresset för Försvarsmakten och dess utbildningar ökat sakta men säkert, säger överstelöjtnant Petteri Iitti, chef för Sydvästra Finlands regionalbyrå.

– Tidigare har militärtjänstgörningen känts lite abstrakt. Kriget i Ukraina är ett konkret exempel på att något liknande kan hända också i Finland och man förstår varför Försvarsmakten behövs och varför man gör sin värnplikt.

Iitti lyfter fram en annan faktor som har bidragit till den förhöjda försvarsviljan.

– Hela det allmänna diskussionsklimatet har förändrats. När man lyssnar på presidentkandidaterna och följer den politiska debatten märker man att alla är eniga om hur viktigt det är att upprätthålla ett starkt försvar och trygga landets säkerhet. Det påverkar också beväringarna.

två militärer står framför en byggnadArkiv/Kim Lund
Överstelöjtnant Petteri Iitti och översergegant Alf Öksnevad säger att Finlands Natomedlemsskap har haft en positiv inverkan på beväringarnas försvarsvilja.

Det är inte bara de yttre omständigheterna som har gjort att beväringarna ser mera positivt på värnplikten än tidigare.

Försvarsmakten har jobbat målmedvetet och långsiktigt med att utveckla verksamheten och göra militärtjänstgörningen så intressant och meningsfull som möjligt, säger översergeant Alf Öksnevad på Sydvästra Finlands regionalbyrå.

– I dag behandlas beväringarna mer som individer och vi har infört nya element i utbildningen. Till exempel så har drönarna blivit allt viktigare och de används allmänt av kustjägarna i Dragsvik för rekognosering och man övar också hur man skyddar sig från drönarattacker.

– Drönarkrigföring kommer att bli vanligare de kommande åren och vi vill visa att vi hänger med i utvecklingen. Också stampersonalen uppskattar att få lära sig något nytt.

Finlands Natomedlemskap har också haft en positiv inverkan på försvarsviljan och på beväringarnas inställning till värnplikten.

Medlemskapet öppnar nya dörrar till krishanteringsuppdrag runt om i världen och i Dragsvik ordnas regelbundet övningar med den amerikanska marinkåren.

LÄS OCKSÅ

När beväringarna är på permission eller efter att de blivit hemförlovade och berättar för sina kamrater om hur roligt det har varit, blir också de som ännu är i det civila inspirerade, säger översergeant Öksnevad.

Överstelöjtnant Iitti tror också att de gemensamma övningarna med utländska truppförband gör gott både för beväringar och stamanställda.

– Man har sett de amerikanska soldaterna som superhjältar på teve. Nu märker man att de är helt vanliga människor och att den finska armén kan klå ett amerikanskt kompani. Det stärker motivationen och självförtroendet och ger något att prata om på bastulaven.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter