Finansministeriets tjänstemän vill väcka liv i den sysselsättningspolitiska diskussionen och listar flera förslag för att få ut fler i arbetslivet.
Bakgrunden är att regeringsprogrammet listar en höjd sysselsättning som en av de främsta åtgärderna för att stärka de offentliga finanserna. Regeringen har fått kritik från oppositionen för att inte presentera konkreta åtgärder för hur man ska förbättra sysselsättningen.
Finansministeriets tjänstemän presenterade på fredagen ett paket med förslag på omfattande reformer av sysselsättningstjänster och olika förmåner för att lotsa ut fler i arbetslivet. Målsättningen för de föreslagna reformerna är att få 60 000 personer ut i arbetslivet.
De ekonomiska experterna Olli Kärkkäinen och Jukka Mattila på Finansministeriet anser att den största potentialen finns bland äldre personer. Sysselsättningsgraden bland personer över 55 år är betydligt lägre i Finland än i de andra nordiska länderna, särskilt Sverige.
Arbetslöshetsunderstödets tilläggsdagar, som gör att en person som har blivit arbetslös några år före pensionsåldern kan gå i pension i förtid, ses som den största boven.
Tjänstemännen hänvisar till statistik som visar att när åldern för att vara berättigad till tilläggsdagarna har höjts har de som inte längre varit berättigade till tilläggsdagarna också fått nya jobb i högre grad än tidigare.
Därför föreslår Kärkkäinen och Mattila att Finland tar samma väg som Sverige och i så stor utsträckning som möjligt får bort alla kanaler som slussar äldre i pension före den egentliga pensionsåldern. Tjänstemännen räknar med att detta skulle ge 30 000 fler som arbetar.
Detta år höjdes åldern för att vara berättigad till tilläggsdagarna till 62 år för de som är födda efter år 1961. Åldern justerades uppåt i och med att pensionsåldern justeras uppåt i enlighet med den beräknade livslängden. Beroende på när man är född kan man som arbetslös i nuläget förtidspensionera sig 3-4 år före den egentliga pensionsåldern.

Slopa stöd för vuxenutbildning

Den andra stora helheten som Finansministeriets betänkande behandlar är arbetslöshetsförmåner och tjänster för arbetslösa. Tjänstemännen föreslår en omfattande reform av den inkomstbundna dagpenningen där förmånens storlek och längd bestäms i förhållande till hur länge man har arbetat.
— Om personen har arbetat längre finns det skäl att ge en högre arbetslöshetsförmån och om personen har arbetat en kortare tid så skulle personen också få den inkomstbundna dagpenningen i färre månader, alternativt en lägre summa, säger Mattila.
Nu kan man få inkomstrelaterat arbetslöshetsunderstöd i 14 månader. För att få inkomstbunden dagpenning måste man höra till en arbetslöshetskassa.
De föreslår också ökade resurser för individuella tjänster.
— I början skulle den arbetslösa varannan vecka ha en träff med en sysselsättningshandledare och vara förpliktigad att en gång i veckan rapportera om hur man följer sin individuella sysselsättningsplan, ger Mattila som förslag.
Kärkkäinen och Mattila efterlyser också en större sysselsättningspolitisk styrning av rätten att studera samtidigt som man lyfter arbetslöshetsunderstöd. Förutsättningarna att få arbete genom studierna borde styra mera än det gör nu, anser de.
I betänkandet föreslås också att möjligheten att få stöd för vuxenstudier slopas helt eller genomgår en radikal reform eftersom stödformen snarare sänker sysselsättningsgraden än främjar den. I dagsläget kan man få stöd för vuxenutbildning om man har varit åtta år i arbetslivet och minst ett år på samma arbetsplats.
Tjänstemännen föreslår också att möjligheten till alterneringsledighet slopas helt.
Den tredje punkten i betänkandet är studiestödet. Tjänstemännen föreslår att inkomstgränsen höjs, men samtidigt ser man till att studietakten inte minskar genom krav på mängden studiepoäng som gör att studierna blir klara inom utsatt tid.