Att göra fritidshus i Pargas till åretomboende blev domstolsfall
Fritidsboende. Bilden är inte från Mielisholm. ÅU-foto
Bygg- och miljönämnden i Pargas föreslår att Åbo förvaltningsdomstol ska förkasta ett besvär om undantagslov för ett fritidshus, eftersom besväret enligt nämnden saknar grund.
Nämnden möttes på onsdagskvällen och ingen omröstning krävdes.
Nämnden står fast vid sitt beslut från i fjol och stöder sig på det beslut stadens planläggningschef Heidi Saaristo-Levin då fattade.
Hon har inte beviljat undantagslov för att ändra användningsändamålet för ett fritidshus till permanent året runt boende, med motiveringen att marken är för låglänt på tomten.
Staden har i olika sammanhang talat varmt för att man ska ändra fritidshus till sin permanenta adress?
– Ja, det har vi, men vi har ändå regler för när det går för sig, och reglerna är desamma för alla, säger nämndens ordförande Kurt Ekström, SFP.
Tomten ska vara 5 000 kvadrat och markhöjden 2,4 meter
I regelverket – stadens byggnadsordning – sägs till exempel att tomtstorleken i glesbygdsområde ska vara 5 000 kvadrat för fast boende.
Från början uppfyllde den aktuella tomten inte det, men ägaren har skaffat sig mer mark och tomten är numera tillräckligt stor.
Stället finns på ön Mielisholm, och tomten nås av fast väg – det går färja från Våno till Mielisholm.
Problemet är den låglänta stranden. I delgeneralplanen är det här området fritidsbebyggelse.
På fastigheten ligger en fritidsbostad, två större ekonomibyggnader, en bastu och ett litet förråd.
Byggplatsen är emellertid fortfarande låglänt och övervsvämningskänslig.
Staden har gjort mätningar på fastigheten för att kartlägga höjderna i terrängen.
Enligt stadens byggnadsordning är den lägsta rekommenderade bygghöjden vid havsstränder i Pargas +2,40 meter.
Ligger låglänt med översvämningsrisk
Sökandens fritidshus har byggts i terrängen så att husknuten som är närmast stranden – på cirka 17 meters avstånd från havet – är på +2,00 meters höjd.
– Den här sökande har lovat att själv stå för alla kostnader vid en eventuell översvämning, men staden kan inte utgå från det, alla måste behandlas lika då tomtägare inte är eviga, säger Ekström.
Skulle en tomtägare här, eller på någon annan plats, få avvika kan en senare ägare vid en översvämning ifrågasätta hur staden kan ge bygglov eller tillåta permanent bostad på en sådan plats.
En del andra fritidshus på Mielisholm har godkänts
Pargas stad har de facto beviljat undantagslov för att ändra vissa andra fritidsboende till permanent boende på området.
– Men då har förutsättningarna för beviljande av undantag uppfyllts, säger Heidi Saaristo-Levin. De byggnaderna har varit belägna längre bort från stranden eller högre i terrängen.
Den här besvärsställaren har också framfört att hens tidigare meningsskiljaktigheter med byggnadsmyndigheten i kommunen är orsaken till avslaget och att det kränker objektivitetsprincipen.
Planläggningsmyndigheten är inte medveten om sådana, skriver staden i sitt beslut.
En målsättning för staden då man uppmuntrat att göra fritidsbostäder till fast boende är väl inflyttning, gäller det i det här fallet?
– Nej, stadens invånarantal skulle inte öka, sökanden är redan skriven på orten. Och oberoende är byggnadsordningens regler lika för alla, poängterar Ekström.
Annat fall: Granne gillar inte fritidshus som får bli åretomboende
I ett annat fall – som också bygg- och miljönämnden behandlade i onsdags – har staden beviljat undantagslov för att omvandla användningsändamålet fritidshus till permanent boende, men då är en granne missnöjd och har gjort ett rättelseyrkande till staden.
Nämnden höll inte med rättelseyrkandet, utan står fast vid sitt beslut.
Kan bli domstolsfråga ännu
Om grannen fortfarande är missnöjd finns alltså en risk att det här också blir ett fall för förvaltningsdomstolen.
Stadens beslut gäller en strandfastighet på drygt 2 000 kvadrat väster om Hessundsbron på Kirjalaön. Där finns en fritidsbostad, en bastu och en ekonomibyggnad.
Här har staden – trots att tomten är klart under byggnadsordningens krav på 5 000 kvadrat – beaktat att fastigheten ligger vid goda förbindelser, att det finns permanent boende i dess närhet, att vatten och avlopp motsvarar kraven på permanent boende, att huvudbyggnaden ligger högt i terrängen och gett lov för permanent boende.
En granne – inte närmaste rågranne – anser att beslutet strider mot flera bestämmelser som gäller markanvändning och byggande.
– I vår tillståndsprövning har vi mycket grundligt utrett fastighetens historia och nuläge och utvärderat principen om jämlikt bemötande, skriver Heidi Saaristo-Levin i svaret till rättelseyrkandet.
Att göra fritidshus i Pargas till åretomboende blev domstolsfall
Varför ger man inte stugägaren ett villkorligt boende året om, gäller så länge huset är i nuvarande ägares användning ! Onödig byråkrati skall man undvika !