”Att fler cyklar och tar bussen minskar behovet av en andra Hirvensalobro”

Någon ny Uittamobro ska inte planeras förrän tidigast 2027.
Det är resultatet av den mycket jämna kampen i stadsmiljönämnden nyligen. Då föll rösterna 7–6 för att en andra bro mellan Hirvensalo och övriga Åbo inte ska tas in i planläggningsprogrammet för de närmaste åren.
Det här trots att stadsmiljödirektören Christina Hovi anser att det skulle ha varit motiverat att staden inleder en egentlig planläggningsprocess. Enligt Hovi behövs den nya bron bland annat för att Hirvensalo ska kunna utvecklas som staden har planerat med fler bostäder och fler invånare.
LÄS OCKSÅ
”Ingen katastrof”
Vilka blir då följderna av att både nuvarande och kommande Hirvensalobor får klara sig med en bro också i fortsättningen?
Timo Hintsanen, stadsplaneringsdirektör, har tidigare jobbat mycket med Hirvensalos delgeneralplan, där en ny bro ingår.
Han ser dock inte politikernas beslut att stoppa bron i det här skedet som någon katastrof för Hirvensaloborna och dem som bor på Satava och Kakskerta.
– Utan en andra bro blir mer hållbara trafiklösningar allt viktigare. Fler måste cykla och ta bussen, säger han.

Avstannad befolkningsutveckling
Timo Hintsanen säger också att det har skett en förändring i befolkningsutvecklingen på Hirvensalo och de andra stora Åboöarna.
– Den har stannat av betydligt jämfört med hur det såg ur för några år sedan. Det har skett en stor förändring från början av 2000-talet då massor av människor flyttade till Hirvensalo.
Han säger att de nya bostadsområden som redan finns på Hirvensalo är så gott som fullbyggda och att de områden som planeras inte är så stora.
Eftersom de bakomliggande öarna Satava och Kakskerta inte är detaljplanerade betyder det att det är svårare att få bygglov på dem.
Det gör också att det inte byggs så mycket på dem, som man i tidigare övergripande generalplaneförsök har strävat efter, då målet var tusentals nya invånare.
”Varken stadens val eller vilja”
Timo Hintsanen betonar att det varken är stadens val eller vilja att färre flyttar till Hirvensalo än tidigare.
– Det börjar vara brist på tomtmark på Hirvensalo.

Åbo stad har gjort sig känt för så kallat kompletteringsbyggande de senaste åren, där varje möjlig plätt i stan har fyllts med ett eller flera nya höghus.
I borgmästarprogrammet, som partierna har kommit överens om för den pågående fullmäktigeperioden, är ett mål att staden ska utöka sina småhusområden.
Nya småhusområden behövs
Timo Hintsanen säger att nya småhusområden behövs för att till exempel locka barnfamiljer att stanna i Åbo.
– Vi är på sätt och vis på väg tillbaka till 1990-talet och i början av 2000-talet, då barnfamiljerna flyttade från Åbo för att bo i hus i kranskommunerna. Efter pandemin har fler fortsatt att jobba hemifrån. Om det inte finns en sådan samhällsstruktur att det går att bo i hus finns det en risk att människor flyttar bort igen. Det har Åbo inte råd med.
Ska växa i öst och i norr
Enligt borgmästar programmet ska nya småhusområden utredas och befintliga sådana ska kunna byggas till.
– Det handlar om mindre områden nära centrum, till exempel Koskennurmi för omkring 300 invånare norr om flygfältet vid Tammerfors riksväg. Också Åbos östra delar, som Skansen är aktuella, och Artukais, Perno och Pansio i väster. För Hirvensalos del är möjligheterna till nya bostadsområden begränsade.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.