Ekosystemet i Östersjön är ur balans på grund av klimatförändringen och övergödningen. Karpfiskar, dit både mört och braxen hör, trivs däremot i näringsrikt kustvatten och gynnas av övergödningen.
När man tänker på hur man ska åtgärda övergödningen i Östersjön riktas ofta tankarna mot ineffektiva polska eller ryska avloppsreningsverk. Men John Nurminens Stiftelse har hittat en lösning på betydligt närmare håll.
– Det är en miljögärning att äta mört och braxen. I allt levande finns kväve och fosfor som göder vattnet. Genom att fiska kan man effektivt få bort överflödiga näringsämnen från Östersjön, säger Miina Mäki, projektledare för Närfiskprojektet vid John Nurminens Stiftelse.
Läs också ÅU:s reportage om den lokala fiskaren Janne Rautio som dedikerat sitt liv åt att fiska och tillreda det som andra kallar skräpfiskar här. 

Flera produkter har lanserats

Tack vare stiftelsens projekt håller dessa karpfiskar på att bli populära matfiskar i Finland. Det har lanserats flera mört- och braxenprodukter på butikshyllan under de senaste åren. Också i skolköken har man börjat servera mört i olika former. Projektet startade 2015 och sedan dess har man avlägsnat 4,6 ton fosfor från Östersjön.
– Utsläppen av näringsämnen som övergöder havet har halverats sedan 1980-talet, men det kommer ännu att ta årtionden innan havet återhämtar sig. Det finns helt syrefattiga, döda bottnar som breder ut sig.
I juni kommer det att startas ett liknande projekt i Sverige i samarbete med John Nurminens Stiftelse. Det finns också ett stigande intresse för mörtfiskar där.
En utmaning som Mäki nämner är att fiskesäsongen är väldigt kort. Man fiskar karpfisk i under en månads tid, dels på grund av smaken, dels på grund av att fisken då rör sig i stim vid kusten.
– Det betyder att någon aktör i förädlingskedjan måste fiska, frysa ner fisken och förvara den för resten av året. En liten aktör måste ta en stor risk – pengarna är bundna i frysen.

Nykarleby störst i braxenförädling

En av dessa aktörer är Brännskata fiskare från Nykarleby. Bolagets styrelseordförande, Kurt Blomqvist, säger att de fiskar 100–120 ton storbraxen varje år och levererar vakuumförpackad fiskfärs under årets alla månader.
I maj och juni är det som brådast i Vexala hamn i Nykarleby. Blomqvist beskriver braxenfisket som väldigt tungt och slitsamt. Deras cirka 30 fiskare drar för hand in tonvis med fisk och levererar fisken till Brännskata fiskare som i sin tur rensar och förädlar fisken till fiskfärs.
– Braxen har jättegod smak. Problemet är att fisken är full med ben, därför separerar vi ut fiskköttet till färs som vi sedan säljer vidare.
Blomqvist säger att deras kunder har lyckats bra med att utveckla nya produkter av deras fiskfärs.

Är det ekonomiskt lönsamt för yrkesfiskarna att fiska braxen?

– Ja, det är en av de bästa fiskarna som vi har här i trakten. De som har specialiserat sig på braxenfiske får in stora mängder fisk.

Än så länge är stiftelsens finansiering avgörande, eftersom priset på karpfiskar är rätt lågt, säger Blomqvist. I slutändan är det tänkt att fisket ska fungera på marknadsvillkor.
Blomqvist är nöjd över att braxenfisket har varit gynnsamt för hela Nykarlebyområdet. Yrkesfiskare från Vasa i söder till Karleby i norr har bra med jobb i en annars svår ekonomisk tid.
– När vi började med det här så skrattade folk åt oss, men nu skrattar de inte längre.
Sikfisket har nästan helt uteblivit säger Blomqvist och det beror enligt honom på att skarven äter upp all sik. Och dessutom vållar sälarna problem för laxfisket.
– Det är bara spillror kvar av sikfisket. Vi ser hur skarven jagar sik i flock. De lämnar sönderhackade sikar efter sig och sälarna i sin tur lämnar bara laxhuvuden kvar.
Yrkesfiskarna använder därför sälsäkrade redskap som är gjorda av dyrare material. Braxen fiskas med öppna fiskefällor. Fiskhuset är 10 meter brett, och 5–6 meter djupt och 17 meter långt. Hela redskapet kan vara flera hundra meter långt.
– Vi hade tur på vårt område. De stora fällor som vi fiskade med lämpade sig också bra för braxen. Efterfrågan stiger och vi har fått ett riktat braxenfiske. Det har gett arbete åt yrkesfiskarna i Österbotten.
Blomqvist kan ge hårda siffror på hur efterfrågan växer. Den här sommaren fick bolaget en till kund som ökade braxenfisket med ytterligare 50-70 ton.

Kväve och fosfor orsakar övergödning
Övergödning beror på att en för stor mängd näringsämnen, främst fosfor och kväve, rinner ut i vattnet. Det leder till att mer växtplankton, algblomning och syrefattiga bottenområden.
Östersjöområdet är särskilt känsligt för övergödning på grund av attvattnet inte byts ut så ofta.
Utsläppen kommer främst från reningsverk, industrier och läckage från jordbruket och skogen.
En mört består till 0,8 procent av fosfor och 2,8 procent av kväve. Av braxens vikt består 0,7 procent av fosfor och 2,7 procent av kväve.
Genom att fånga en medelstor mört (400 gram) avlägsnas 3,2 gram fosfor och 11,2 gram kväve från havet.
Den årliga fångsten på cirka 100-120 ton braxen som Brännskata fiskare plockar upp i ytterskärgården i Kvarken avlägsnar 0,7–0,8 ton fosfor och 2,7–3,2 ton kväve från havet.