Ätstörningarna har skjutit i höjden – i Åbo kan enheten för ätstörningar inte stänga under sommaren
I fjol somras höll ungdomspsykiatrins enhet för vård av ätstörningar stängt i juli men i år blir det ingen sommarpaus.
Under de senaste åren har ätstörningarna ökat rejält i Egentliga Finland. I fjol skrevs det nästan 250 remisser till ungdomspsykiatrins ätstörningsenhet. Fyra år tidigare, eller 2018, var antalet remisser 148.
— Vi märkte i fjol somras att pausen ställde till med bekymmer. Utan tät kontakt till ätstörningsenheten kan en del patienters tillstånd försämras så mycket att de behöver vård på avdelning. Så nu håller vi öppet i Åbo hela sommaren, säger Maijastiina Hietamäki, servicedirektör för ungdomspsykiatrin vid Varha.
I andra delar av Egentliga Finland kommer de regionala poliklinikerna och öppenvårdsteamen att vara stängda i juli.
Monica ForssellLånga köer för att få vård
Sedan pandemin bröt ut har illamåendet bland unga ökat. Mest har fallen av ätstörningar, affektiva sjukdomar och ångestsymtom ökat.
En ätstörning kan vara mycket farlig och livshotande situationer får patienten vård genast. I brådskande fall inom tio dygn. I övrigt är köerna till ungdomspsykiatrin långa. Värst drabbade är unga i Åbo, Reso och Nystad.
— Det har skett en enorm ökning då det gäller misstankar om olika neuropsykologiska störningar. För en neuropsykologisk undersökning kan man få vänta flera månader, säger Hietamäki.
Remisserna till vård mot patientens vilja har också ökat och antalet patienter som vårdas på den slutna avdelningen i Åbo är tidvis överfull. ÅU rapporterade redan 2021 om patienter som tvingades sova på golvet. I onsdags fanns det 13 patienter på avdelningen med 10 platser. I början av veckan var antalet 17.
LÄS OCKSÅ
Ungdomspsykiatrin slår larm – stor ökning av ångest, ätstörningar och missbruk bland unga i ÅboEnligt Hietamäki finns det inte bara en enda orsak till att många unga mår dåligt. Pandemin, trycket från sociala medier och strukturella problem inom skolan och inom vården är några av svårigheterna.
Har fått mera resurser men räcker inte
För ett år sedan beviljades barn- och ungdomspsykiatrin i Egentliga Finland mera resurser och ungdomspsykiatrin fick hela elva nya vakanser. De flesta tjänsterna har man lyckats besätta och enligt Hietamäki syns det här i att vårdköerna förkortats en aning.
Men det behövs mera.
— Det talas mycket i offentligheten om ungdomars illamående. När regeringen i fortsättningen fattar beslut om pengar hoppas jag det syns inom ungdomspsykiatrin och satsningar på vården av ungdomar, säger Hietamäki.
Just i Åbo och Egentliga Finland hoppas Hietamäki på fler pediatriker inom öppenvården, skolpsykologer, psykiatriska sjukskötare och möjligheter att vårda och diagnosticera mindre allvarliga störningar inom primärvården.
— Vi borde göra vårt yttersta för att så få som möjligt behöver specialistvård för att bli frisk, säger Hietamäki.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.