Ätstörningar ökade enormt ifjol – 40 procent fler remisser kom in till ÅUCS:s klinik jämfört med 2019
Mat är medicin, det gör dig frisk.
Mat är din värsta fiende och ger dig svår ångest.
Du måste äta för att bli bättre, för att överleva.
Varje tesked yoghurt får dig att må dåligt.
Så är vardagen för en som lider av en långvarig ätstörning. Från att du vaknar tills du somnar in på kvällen, varje dag, i sex till sju år.
– Det här tvetydiga förhållandet till mat är det jobbigaste, säger Ann-Charlotte Rasinkangas, som har jobbat som specialsjukvårdare inom ungdomspsykiatrin sedan 1987.
I augusti började hon arbeta på ätstörningskliniken vid ÅUCS.
Allt fler remisser
Kliniken är liten, med sex patientplatser på dagsavdelningen, och en poliklinik där man träffar patienter 1–4 gånger i månaden.
De som kommer dit är oftast mellan 13 och 20 år. Till klinikens dagsverksamhet kommer de flesta via polikliniken, men också till exempel på remiss från skolpsykologer.
Ätstörningskliniken vid ÅUCS
- Består av en poliklinik och en dagsavdelning.
- Av de sex patientplatserna är tre till för unga i behov en längre vårdperiod, cirka 2 och upp till 6 månader. En plats är för någon som precis insjuknat, och två är för en tvåveckors intensivperiod.
- På polikliniken jobbar 4 sjukskötare, 2 läkare, 2 näringsterapeuter, 1 psykologi, 1 fysioterapeut och 1 avdelningssekreterare.
- På dagsavdelningen jobbar oftast 3 sjukskötare. Dit kommer patienter vid halv niotiden på morgonen och går på eftermiddagen. Under dagen äter de tre gemensamma måltider.
- De vanligaste ätstörningarna på dagsavdelningen är anorexi och bulimi.
- De flesta som insjuknar är kvinnor, vilket dels förklaras av smalhetsidealet som ställs på kvinnor.
- Under Ann-Charlotte Rasinkangas tid på kliniken har hon stött på två pojkar där.
- Trots att de flesta som kommer dit är unga, kan vem som helst insjukna i någon ätstörning i vilken ålder som helst.
Redan innan pandemin hade remisserna ökat. Under 2020 tog kliniken emot så mycket som 41 procent fler remisser än 2019.
– Det betyder att folk får vänta på en plats i flera månader, i och med att personalen inte ökat, säger Rasinkangas.
Enligt Rasinkangas finns det tecken på att remisserna fortsätter öka i år.
Orsakerna överlappar med andra problem bland unga
En ätstörning är en komplicerad, kognitiv sjukdom som sällan orsakas av bara en sak. Biologiska, psykologiska och kulturella faktorer spelar alla in.
Men flera av riskfaktorerna är kopplade till det vi upplevt under pandemin, och till ungas välmående överlag.
– Vi lever vi i en tid av kaos, säger Rasinkangas, och räknar upp några av dem:
Normala strukturer, dagliga rutiner, skola och hobbyer, har fallit bort. En del är oroliga för att smitta sina mor- och farföräldrar. Ensamheten växer. Eventuella problem inom familjen, till exempel med rusmedel, märks bättre om alla är hemma. Och unga har mer tid att gå på sociala medier, fulla av skadliga jämförelser.
Alexandra GranbergInsjuknade personer är ingen homogen grupp, men det är vanligt att en som lider av en ätstörning överlag ställer höga krav på sig själv. Då kanske hemstudier stressar extra mycket.
För någon med en lindrigare ätstörning kan regelbundna besök hos skolpsykologen eller -hälsovårdaren räcka för att klara sig. Utan dem blir det plötsligt svårare.
Liknande problem har lyfts fram av bland annat ungdomspsykiatrin, och Röda Korsets skyddshus för unga. Och depression kan ofta vara en underliggande sjukdom till en ätstörning.
Mer hemmatid gör det svårare att dölja problemen
En del av ökningen kan ha en positiv förklaring. Föräldrar kanske lättare märker av problem hos den unga när de tillbringar mer tid hemma. När det blir svårare att säga ”jag åt med kompisarna”.
Men trots att pandemin i sig inte orsakar fler ätstörningar, är faktum att många problem som redan fanns där eller väntat på att bryta ut nu blivit värre.
Alexandra GranbergNär det inte heller finns mycket roligt att se fram emot, ingen bio att se eller vänner att träffa, är det lättare att fokusera på sin ätstörning.
Rasinkangas betonar att det aldrig är ett val att insjukna. Men bland många andra problem kan det bli en lättnad att få diagnosen, något nytt att bygga upp sin identitet kring.
– Men det är en tung sjukdom, och den insjuknade lider mycket.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.