Atlanthaj från Vänoxa och OS-duva från Helsingfors – Hangö museum visar upp fynd ur gömmorna
– Vi hade en leksaksutställning 2013 men har inte haft någon föremålsutställning sedan dess, säger museichef Laura Lotta Andersson.
När Hangö museum började tömma ”Kexen” (den gamla kexfabriken där museet tidigare förvarade sina föremål, red. anm.) konstaterade man att det skulle sitta bra med en föremålsutställning.
Men man funderade mycket på hur man skulle vinkla utställningen.
Kristoffer NöjdDe första donationerna till museet gjordes 1909 men det dröjde till 1924 innan man började katalogisera föremålen.
– Då hade man ett upprop i Hangötidningen där man bad donatorerna komma tillbaka och lämna uppgifter om föremålen.
Det första föremålet som listades 1924 var en bindmössa från Sandö gård. Bindmössan är en festligare hatt som bars av förmögnare damer till exempel när de gick i kyrkan på söndagar.
Först på 1960-talet började man göra ett kartotek för föremålen. År 1998 fördes föremålen in i en databas och numera finns de listade i det så kallade molnet.
Men den ursprungliga katalogen med numrerade föremål som också visas upp på utställningen fick spela en avgörande roll i vinklingen av den nya utställningen.
– Vi koncentrerade oss på de cirka 1 000 första föremålen och gjorde ett urval av dem. Vi vill dels berätta om museets historia, dels visa vad allt vi har i våra samlingar – föremål som varit undangömda i decennier. Vi har inte ens vetat exakt vad allt vi har, säger Andersson.
Kristoffer NöjdI ett hörn av utställningslokalen har man återskapat den Fohlinska stugan på Nycandergatan som var Hangös första museum. Stugan ägdes av tidigare av Kajsa Fohlin som var en av de äldsta invånarna i Hangö 1909.
– Fohlin var hemma med sina barn i stugan under Krimkriget och lyckades övertala engelsmännen att inte bränna upp den så som man gjorde med stora delar av fästningsstaden Hangö.
Man tänkte att den gamla stugan skulle passa bra som museum. Men så var inte fallet. Stugan var både fuktig och hade så lågt till tak att till exempel golvklockan måste ställas ut i två delar för att få plats.
Om bland annat klockan och den bottenlösa vaggan som också finns att beskåda nu, skrev också Hangötidningen. Så det har varit förhållandevis lätt att återskapa det första museet som i första hand inreddes med föremål från Sandö gård som såldes 1909.
Appelgren var museipionjär
Eldsjäl i skapandet av ett museum var Conrad Appelgren. Han var grundare av och medlem i Hembygdsforskningens Vänner som startade och drev museet. Appelgren dog på 1920-talet och då fortsatte hans dotter Ajna att driva museet fram till 1939.
Det fanns cirka 400 föremål i Fohlinska stugan. Ungefär 100 av dem gick förlorade när utställningen, som mycket annat i Hangö, evakuerades till Ekenäs efter Vinterkriget 1940. Efter kriget flyttades museet till Westergård i Hangöby och därifrån till stadshuset 1952.
Kristoffer NöjdI utställningen har man också velat lyfta fram hamnen och järnvägen i Hangö som fyller 150 år i oktober. Men Andersson beklagar sig över att man inte har så många föremål från dessa för Hangö viktiga element.
Det finns bland annat en lokomotivklocka som också fungerat som brandklocka på Villa Hoppet i Hangöby.
En något mystisk plåtskylt med Hangö vapen, ett lokomotiv och ett fartyg fungerar som länk mellan montrarna men till vad och var den använts är okänt.
– Det finns många föremål som man gärna skulle vilja veta mer om, säger Andersson.
Det finns bland annat hamnkrokar som i Hangö kallades för ”buskrokar”, verktyg för att tillverka smördrittlar, en tegelbärare och en handkärra tillverkad av Manner i Hangö.
Kristoffer NöjdEn annan återskapad miljö är Anian Österlunds raksalong där man kan se hur herrfrisörens verktyg utvecklades mellan 1914 och 1964 då Österlund donerade sin utrustning till museet.
Hangös frivilliga brandkår lyfts också fram. FBK har spelat en viktig roll både inom brandvärnet och inom det sociala i Hangö.
– Grundad 1880 är det den äldsta föreningen i Hangö. Föreningen ordnade stora folkkära fester i Badhusparken och Hagapark.
En populär och inkomstbringade lek var den där man skulle kasta mynt i en metallgroda. Grodan som var en del av spelet finns att beskåda.
”Tjuvfiske” på Atlanten
I samlingarna finns en av de duvor som släpptes fri i samband med invigningen av OS i Helsingfors den 19 juli 1952. Den ringmärkta duvan landade på Boulevarden men blev överkörd, uppstoppad och donerad till museet.
Ett annat intressant inslag från djurvärlden är den uppstoppade hajen som donerades till museet på 1937.
Hajen på ett par meter fångades av skepparen Johan Erik Westerlund från Västergård på Vänoxa som tidsfördriv på en resa över Atlanten vintern 1874–75.
Som skeppare saknade Westerlund formell behörighet för Atlantseglatser. Men när han ställdes till svars för detta lär han ha argumenterat för sin sak på ett enkelt och logiskt sätt eller ungefär med orden ”Det gick ju bevisligen bra”.
Utställningen ”Fynd ur museets gömmor” är öppen till och med den 25 februari 2024.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.