Förflytta dig till innehållet

Återvinningen av lantbruksplast är ännu i barnaskorna, och en del bränner plast trots att det är lagstridigt

Arkiv/Leena Erälinna
Prydliga höbalar i ett landskap i Egentliga Finland.

Arkiv/Leena Erälinna

Prydliga höbalar i ett landskap i Egentliga Finland. Foto: Leena Erälinna


Att sortera och återvinna lantbruksplast är något som intresserar de flesta jordbrukare och lantbruksföretagare, men att lyckas förverkliga det kan vara knepigare. Sorteringen kan vara svår då plastmaterialet är av så många slag och transportsträckorna ofta är långa.
Det här visar en kartläggning bland lantbruksproducenter som gjordes i Egentliga Finland och Egentliga Tavastland inom ramen för ett projekt som pågick åren 2016–2018.
– När vi inledde projektet talade ingen om plast, nu talar alla om det, säger agronomie- och forstdoktor Leena Erälinna vid Åbo universitet (TY).
Hon jobbar vid TY:s Brahea-central, är projektchef och har tillsammans med Anne-Mari Järvenpää från yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu redigerat slutrapporten för lantbruksplastprojektet.

Ofta hämtas plast såsom annat avfall för förbränning

Enligt projektets enkät har de flesta djurhushållningsgårdar beställt sopavhämtning för plastavfallet, medan spannmålsproducenter antingen själva för avfallet till sorteringsstationer eller kastar det bland blandavfall.
Ungefär en femtedel uppger att de bränner sitt plastavfall – även om det numera är lagstridigt att göra det.
– Men merparten av producenterna är mycket motiverade för plaståtervinning och sortering, vilket gjorde oss glada. Samtidigt kom det fram att det kan vara svårt att bryta mönster för sitt sätt att jobba, säger Erälinna.

”Jag eller plasten försvinner från gården”

Hon säger att hon ofta under projektets gång har citerat vad en ägarinna till en gård hotade sin make, husbonden, med: ”Du väljer – antingen försvinner plastavfallet på ett korrekt sätt från gården, eller så försvinner jag…”
– Många lägger nog balplast och annat plastmaterial på hög, utomhus. Där samlas sedan vatten, skräp och jord. När det sedan ska köras bort till sopsorteringen väger det mycket och kostar därefter. Därför är en noggrannare sortering och hur plasten förvaras viktig.
Runt en höbal finns två sorters plast och de borde separeras var för sig, säger Erälinna. Själva höet har ett tunnare plastfilter, eller ett nät, runt sig och sedan är balen utvändigt inplastad med en mer slitstark plast.

Enkätens jordbrukare sätter tummen upp för återvinning

I den enkät som projektet gjorde var det främst producenter i Pemar, Sagu och Saloregionen som svarade. Över 100 svar fick man in. Endast åtta procent tyckte att sorteringen skulle ta för mycket tid och sex procent menade att den skapar onödigt extra arbete.
Mer än hälften ville ta tillvara plasten för återvinning och 54 procent tyckte att transporten inte är något problem.
– Men återvinningsandelen är fortfarande liten, säger Erälinna. Nationellt har Fortum samlat in lantbruksplast och sedan finns vissa lokala företag som gör det.
– Fortum upphör med sin insamling i augusti i år. Bolaget får tillräckligt med plast från hushållen för tillfället och lantbruksplast är mer utmanande att processera.

Leena Erälinna. Foto: Åbo Universitet

Sverige har annan modell, men just nu fungerar den inte alls

I Sverige ingår det en avgift i balplasten som gör att producenterna får returnera plasten till försäljarna, berättar Erälinna.
– Men den insamlade plasten ligger nu packad i hamnarna och åker ingenvart, på grund av Kinas importförbud av vissa avfallsvaror. Så den svenska modellen är inte heller någon bra lösning. Det finns för få företag i Europa som återvinner lantbruksplast, de har fullt upp, och för tillfället finns inte ett enda företag i Norden.

Nytt hopp finns om fabrik i Merikarvia

Men i Merikarvia – strax norr om Björneborg – finns ett bolag som planerar att starta återvinning av lantbruksplast, berättar Erälinna.
– I bästa fall ska deras produktion inledas nästa år och de blir då det första företaget i Norden med något motsvarande.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter