Asylsökande lever i nedgångna lokaler – beskyller Röda Kors-personal för orättvis behandling och stöld


Ungefär 130 asylsökande i Raumo bor i ett höghus i närheten av stadens hamn. Foto: Dan Lolax
En asylsökande i Åbo som sedan 2015 bott på olika flyktingförläggningar i sydvästra Finland slår larm om förhållandena på Röda Korsets förläggning i Raumo, cirka 100 km norr om Åbo.
Hens berättelse backas upp av andra asylsökande som ÅU har intervjuat. Samtliga säger att de har försökt påtala problemen men att Röda Kors-personalens reaktion har varit sådan att de inte längre vågar klaga.
De känner sig isolerade och vill göra sin situation känd.
ÅU har besökt flyktingförläggningen, ett höghus med tre trappuppgångar i närheten av hamnen i Raumo. I förläggningen bor unga män och familjer, inklusive barn.
Lokalerna är nedgångna och smutsiga. I ett trapphus gapar ett stort hål med vassa kanter i dörrglaset.
På en våning med kring tio invånare fungerar bara en av två toaletter, och den som fungerar gör det med halv kapacitet.
Invånarna säger att de upprepade gånger bett om att få toaletten reparerad, och att felen inte är begränsade till en våning.
Vatten rinner ner genom golvet från ett duschutrymme till ett annat och avloppen fungerar dåligt. Försöken att få felen åtgärdade har varit resultatlösa.

De utrymmen som ÅU sett är ingrodda med smuts som kräver en större insats än den städning som invånarna utför.
Städningen är central för det som invånarna säger är den stora orättvisan på flyktingförläggningen.
De som ÅU har talat med säger att de städar som de förutsätts göra, men ibland har de förhinder och hinner inte.
Det här har lett till att de bötfällts, utan någon som helst förvarning och utan att bli ombedda att förklara den uteblivna städningen. Det samma gäller om de missat språklektioner.
I praktiken innebär böterna att mellan 35 och 60 euro tas bort från deras mottagningspeng. En asylsökande som – på grund av nack- och axelskador – varit befriad från städuppgifter på andra förläggningar förlorade 35 euro för att hen inte städade på den i Raumo.
Personal ska ha sagt sig strunta i hur andra förläggningar tolkat den asylsökandes läkarintyg.
Böterna föregås inte av skriftliga varningar och de asylsökande får ingen chans att förklara varför de missat en städtur eller en lektionstid.
Dessutom, säger de, verkar en del böter delas ut slumpmässigt. Personalen på förläggningen kollar inte upp vem som städat eller inte.
De asylsökande kan enbart konstatera att deras mottagningspenning har reducerats.

Förutom de här vittnesmålen berättar invånare på förläggningen att de behandlas nedsättande.
Klagomål möts med hot om förflyttning. Enkla misstag – som att låsa in nyckeln på rummet – möts med hot om bestraffning.
Asylsökande har blivit utskällda med rasistiska glåpord när de bett om skjuts från besök på hälsovårdscentralen till förläggningen.
En asylsökande säger att en anställd kommit in i hens rum med huvudnyckel och stulit pengar.
Röda Korset känner till beskyllningen men har nöjt sig med förklaringen att den asylsökande räknat fel.
Det finns anställda som bemöter invånarna vänligt, men de är i minoritet. Övriga anställda saknar empati och driver förläggningen som om den vore ett fängelse, är en iakttagelse.
En asylsökande som bott på förläggningar i Åbo – i Pansio och Mäntykoti – och i Letala säger att dessa inte är perfekta men vida bättre än den i Raumo.
Hen har nu flyttat till Åbo och vill inte återvända till Raumo.

Det finns inga vittnesmål om fysiskt våld men de asylsökande säger att de far illa på förläggningen.
Flera asylsökande har drabbats av svår klåda på grund av förhållanden i förläggningen.
Luftfuktigheten i byggnaden är hög. Invånarna vågar inte dricka vattnet i förläggningen som de säger att luktar och smakar konstigt.
Hälsovården på förläggningen är begränsad till ibuprofen och vatten. Invånarna upplever att vården är bristfällig, och när de hänvisas till en doktor får de inte tillräcklig information om vilket deras hälsotillstånd är.
En asylsökande är i behov av fysioterapi och lider av depression. Han har bett om att få ett eget rum, men nekats även om det finns tomma rum i förläggningen.
Han har lovats tillgång till en terapeut men inte fått det, och får inte heller professionell fysioterapi.
Migrationsverket: Asylsökande ska ha en chans att förklara sig
Asylsökande på flyktingförläggningar ska delta i den arbets- och undervisningsverksamhet som förläggningen ordnar.
Om en asylsökande upprepade gånger vägrar att delta i någondera har personalen en laglig rätt att minska på mottagningspenningen under en begränsad tid.
Det här kräver dock att den asylsökande inte haft godtagbara skäl att vara frånvarande. Att vara sjuk är ett godtagbart skäl.
Den asylsökande ska varnas innan mottagningspengen minskas.
Hur mycket som dras av från mottagningspengen utgår från lagen, men personalen avgör. Det finns ingen fastslagen procent. Bedömningar gör från fall till fall.
I år kommer Migrationsverket, som övervakar flyktingförläggningarna, att fästa speciell vikt vid utbetalningen av mottagningspenningen.
Flyktingförläggningarna har ett ansvar att se till att lokalerna är rena och i skick.
Allmänna utrymmens städning är inte de asylsökandes ansvar, för dem ska flyktingförläggningarna ordna professionell städhjälp.
Migrationsverket övervakar flyktingförläggningarna på en rad olika sätt.
Utgångspunkten är att förläggningarna följer planer som görs upp enligt Migrationsverkets och andra myndigheters direktiv.
På elektronisk väg kan Migrationsverket kontrollera den uppföljning som flyktingförläggningarna gör på sin egenkontroll.
Egenkontrollen, som är en del av Migrationsverkets övervakning, innebär att förläggningarna övervakar sin egen verksamhet.
Utöver det här utför Migrationsverket planerade och oannonserade övervakningsrundor på förläggningarna.
De förstnämnda görs för styrning och övervakning, de senare görs i huvudsak när Migrationsverket fått information om specifika problem.
Asylsökande kan också rikta klagomål till Migrationsverket, direkt eller via andra myndigheter. Under perioden 1.5–31.12.2017 utredde Migrationsverket 25 klagomål.
Utöver det här fick Migrationsverket under samma period kännedom om 227 fall där asylsökande varit missnöjda med omständigheterna på flyktingförläggningarna.
Källa: Chefen för mottagningsenhetens resultatområde på Migrationsverket Olli Snellman och rapporten ”Vastaanottojärjestelmän valvontaraportti 1.5–31.12.20017”
Förläggningschef: Folk är i allmänhet nöjda
Chefen för flyktingförläggningen i Raumo, Juho Suoramaa, har inte hört att förhållandena i förläggningen skulle ha orsakat utslag och klåda.
– Det har inte diskuterats på något möte.
Det har också förekommit beskyllningar om att personalen stjäl. Stämmer det?
– Om en klient beskyller personalen för att stjäla så är det en polissak.
Kan du bekräfta att så har hänt?
– Jag kan bara säga allmänt att om personal beskylls för stöd så talar vi med klienten och uppmanar hen att vända sig till polisen. Fortsättningen är polisens avgörande.
Stämmer det att mottagningspenningen har minskats utan varning?
– En klient ska veta när hen har kurs i finska och städuppgifter. De två första varningarna kommer inte skriftligt till de asylsökande. De förutsätts veta när de varit olovligt borta. Kontoret vid förläggningen har dessa uppgifter. En tredje varning, som leder till att max 20 procent av mottagningspenningen tas bort, kommer skriftligt dagen innan utbetalningsdagen. Om den boende har lovliga skäl för frånvaron kan beslutet korrigeras. Beslutet att minska på mottagningspenningen kan också överklagas.
Ska de asylsökande städa annat än de egna rummen?
– Ja. Det kan handla om gårdsarbete, om trappor och allmänna utrymmen.
Om de smutsiga utrymmena säger Suoramaa att det är svårt att hålla trappor rena i slaskväder, och att ansvaret är de asylsökandes.
Att det krossade glaset i trapphusets dörr inte bytts beror på att huset är gammalt och att det är svårt att hitta passande glas.
– Folk är i allmänhet nöjda här, men det kan finnas folk som av olika anledningar är missnöjda.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.