ÅSMA-Allegros konsert: en hyllning till Sagolandet och dess dygder
Konserten var Sam Fröjdös sista som ÅSMAs konstnärliga ledare och dirigent. Foto: Jannica Grönroos
ÅSMA-Allegro gav på självständighetsdagen sin första konsert, Finland 101, i samarbete med Arbiskören Män i arbetsför ålder, MiAÅ. Ambitionen var en ”otraditionell självständighetskonsert”,
men konserten var inte mindre stämningsfull för det.
ÅSMA-Allegro är en nygrundad del av Åbo Sångarbröder Musices Amantes. I körens led står flera vana körsångare, däribland Brahe Djäknar.
Framåtblickar
Finland 101 var en konsert som frånsåg högtidlig och patriotisk musik, typisk för självständighetsdagen, och istället tog sig an moderna kompositioner, ofta i ny tappning. Kören
ville fira självständighetsdagen på ett nytt sätt; istället för att blicka bakåt ville kören genom sina repertoar reflektera över Finlands framtid.
Av sina 101 år har Finland upplevt fyra år av krig, men 97 av välfärdsbygge. Utan att förringa eller glömma kriget och krigsveteranerna, ville kören bjuda på en hyllning till allt det andra som
definierar Finland, med slagord som natur, högklassig utbildning och jämställdhet.
Konserten tog fart i traditionell anda, med Unto Montonens ”Satumaa” – framförd på svenska – och Veljo Tormis rytmiskt spännande stycke ”Varjele, Jumala, Soasta”; stycket inleddes med ett
elektroniskt intro, vilket var uppfriskande annorlunda.
Härefter lämnade kören ”kriget bakom sig”. Modernistiska och senmodernistiska kompositioner följde.
Både humor och känslosamhet
ÅSMA-Allegro bjöd på känslosamma tolkningar av Edith Södergrans dikter till Sam Fröjdös musik.
Också uppförandet av Billy Joels ”Lullabye” till Tomas Andersson Wijs svenska text var vackert.
Ulf Långbackas komposition till Runebergs text ”Vid en flickas fönster” framfördes med glimten i ögat. Jukka Linkolas humoristiska ”Mikä ilmestys” ur ”Tangon toinen kotimaa” gav både kör och publik ett leende på läpparna.
Genom sitt inlevelsefulla uppförande Erik Bergmans sonett ”Gammalt porslin, Op. 15, nr 2” sände kören ett pacifistiskt budskap; satsning på militär leder sällan till något bestående, medan
kultursatsningar bär frukt.
Kören lyckades genomgående bra med nyansering, artikulation och intonation. Stundom kunde uppträdandet ha varit mer energiskt och inlevelsefullt, och ibland hördes solisterna dåligt.
Balansen mellan stämmorna var dock bra och koristerna följde troget dirigenten.
Instrumentalmusik gav konserten sin guldkant
Samuli Paavilainen på cello och Linda Ruohomaa på dragspel skapade fina stämningar i folkmusiksanda till körsången. Deras bidrag gav konserten sin guldkant. Martti Murtos ”Täällä
pohjantähden alla” och ”On suuri sun rantas autius” uppfördes instrumentalt – en vacker stund av lugn under konserten.
Konserten avslutade med modersmålets sång, med finurligt intro på cello och dragspel. Stycket kunde ha haft ett mer jubilerande uttryck, speciellt då det avslutade konserten. Låten sjöngs på
finska; språkbytet kunde ses som ett sätt att sudda ut gränser människor emellan, och påvisa att svensk- som finskspråkiga vi är ett inom vårt lands gränser.
Konserten var Sam Fröjdös sista som ÅSMAs konstnärliga ledare och dirigent. Han kan vara stolt över en lyckad självständighetskonsert och sin samstämda kör.
Jannica Grönroos
nyheter@aumedia.fi
ÅSMA-Allegro och MiAÅs självständighetsdagskonsert 6.12.2018 kl. 16 i Sigynsalen
- Konstnärlig ledare, dirigent: Sam Fröjdö
- Instrumentalister: Samuli Paavilainen, cello och Linda Ruohomaa, dragspel
- Musik av bl.a. Säde Bartling, Erik Bergman, Kaj Chydenius, Sam Fröjdö, Ulf Långbacka, Billy Joel, Edith Södergran och Veljo Tormis
- ÅSMA uppdelat i två körer med arbetsnamnen Allegro och Andante. ÅSMA-Andante verksam under dirigent Misa Ståhl-Norrholm.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.