Arve presenterade budgetmålen: vårdköerna ska kortas, anställda ska må bättre – och Åbo bör få bättre koll på investeringar
Den här hösten innebär något nytt i Åbopolitiken: budgeten för 2022 är i praktiken redan godkänd, trots att det är två veckor tills fullmäktige behandlar den.
Orsaken är enkel: borgmästarprogrammet. Alla stora utstakningar gjordes i somras då fullmäktigegrupperna sade ja till programmet. De politiska gruppernas ordförande var överens om detta då staden höll presskonferens om borgmästare Minna Arves budgetförslag
Det här gäller nu också för Vänsterförbundet, oftast något av en oppositionsgrupp i fullmäktigesalen.
– Vi har hörts i mångt och mycket och det märks i budgetförslaget, sade gruppordförande Mirka Muukkonen.
Muukkonen gladde sig särskilt över de fyra miljoner euro som används för kortare vårdköer, så det blir lättare att få vård.
Överens om det mesta
De Gröna anser att deras mål beaktats i planen, likaså var Sannfinländarnas Juha Anttila ”relativt nöjd” och räknade med att hans grupp också är det. Samlingspartiets Olli Manni gladde sig över målet att ha bättre koll på stadens investeringar.
Centerns gruppordförande Jarmo Laivoranta, känd som en av de främsta utgiftskritikerna i fullmäktigesalen, räknade med att förslaget kan godkännas ”med långa tänder”
– Målen är de rätta, med metoderna är skrala.
SFP:s Ulla Achrén är också nöjd med utstakningarna om vårdköer, satsningen på stadens anställda och bättre koll på investeringar. Hon gladde sig över skrivelsen om att Åbo strävar efter att det grundas en helt ny enhet, som en del av vårdreformen.
– Den svenskspråkiga befolkningen önskar verkligen en egen välfärdscentral i anslutning Åbolands sjukhus.
Svårt att jämföra
Enligt budgetförslaget skulle stadens nettoutgifter stiga till 1 177,7 miljoner euro nästa år. Det är snäppet högre än vad som förutspås för i år, men på grund av coronapandemin är siffrorna inte jämförbara.
Symptomatiskt var att nyckeltalen för 2022 jämfördes med prognosen för 2021, inte vad man hade budgeterat med för detta år.
I Arves förslag blir underskottet 22,6 miljoner nästa år. Det var inte ändåmålsenligt att sikta på ett nollresultat eftersom man inte vet den rätta målnivån på sikt, enligt henne.
Det klarnar nämligen först senare hur vårdreformen påverkar stadens skatteintäkter och statsandelar, säger stadens ekonomichef Valtteri Mikkola.
– Den buffert som finns från tidigare års överskott bär Åbo stad genom hela ekonomiplansperioden (till slutet av 2025).
Det goda är att coronaföljderna inte blev så allvarliga som man trodde.
– Det att arbetslösa och lediga jobb inte möts är fortsättningsvis ett bekymmer, säger Mikkola.
När folk går länge utan jobb kostar det staden årligen över tjugo miljoner genom det så kallade betalningsansvaret, ett slags ”böter” till staten.
Fler ska få bygga hus
Det goda är att Åbo stads intäkter i år blir större än beräknat. Målet är att fokusera på just inkomsterna.
– Det sker betydande satsningar på tillstånds- och planeringsprocesserna. Det här möjliggör och stärker den positiva utvecklingen, säger Valkonen.
Inflyttningen har i Åbo bromsats av tomtbrist. Då staden under perioden 2015–2019 årligen erbjöd 91–136 nya småhustomter, ska antalet höjas till 200 år 2023. År 2025 ska antalet redan vara 300.
Staden ska också satsa på att de anställda mår bättre i arbetet. Inom småbarnspedagogiken betyder det här att det ska utredas om det kan skapas en särskild vikariebank.
Åboborna ska också få besluta om mer: Anslagen för så kallad invånarbudgetering stiger från en miljon i år till tre miljoner euro, men först 2023.
Det blir inget maratonmöte
Det mesta av det som presenterades handlade inte specifikt om 2022, utan om långsiktiga mål. Flera konkreta investeringars kostnad under just 2022 är inte ens ännu specificerade.
Budgetförslaget och -planen, med en oförändrad skattesats på 19,50 procent, får hur som helst tummen upp av alla grupper i Åbofullmäktige. Ändringar är inte omöjliga, men sådana ska ändå föreslås snabbt.
När fullmäktige möts den 15 november ska det inte bli en lång kväll med olika ändringsförslag.
– De stora målen har identifierats men vi räknar med att många vill göra sin röst hörd då, säger Arve.
Nyckeltal 2022
Nettoutgifter: 1 177,7 miljoner euro (1 162,6*)
Underskott: –22,6 miljoner (–9,1*)
Investeringar: 158,2 miljoner (142,9*)
Skattesats: 19,50 procent (oförändrad)
* Prognos för 2021.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.