Alma Ruonamo 19.08.2023 07:002

För Artturi Antola, som studerar nordiska språk vid Åbo universitet, innebär språkstudier inte enbart att lära sig ord och grammatik. Det är att fördjupa sig i en hel värld av kultur, samhälle och gemenskap.

I våras skrev han sin pro gradu-avhandling om internordisk språkförståelse. Han undersökte bland annat hur bra finlandssvenskar förstår norska och danska.

– Det var lätt att välja ämne, jag ville ha med det nordiska perspektivet och inte enbart svenskan. Språken är så lika varandra och det kändes viktigt att ha med alla tre.

Från studier på svenska till studier i svenska

Antolas intresse för Norden fick sin början av hans intresse för Sverige och det svenska språket.

– Det är svårt att säga exakt hur mitt intresse vaknade. Sverige är nära Finland men det känns ändå annorlunda.

Antola är uppvuxen i en finskspråkig familj och i årskurs sju började han läsa svenska i skolan. 2017 inledde han sina studier i farmaci vid Åbo Akademi, men insåg snabbt att det inte var hans grej.

– Det är bara den där svenskan, märkte jag. Jag var så intresserad av själva språket att jag bytte till linjen för nordiska språk vid Åbo universitet.

Intresserad av samhällena

Utöver språken är Antola intresserad av samhället och kulturen i de nordiska länderna. 2018 fick han träffa den danska kronprinsessan Mary som var på besök i Åbo.

På fritiden följer Antola aktivt med samhället genom att bland annat läsa nyheter på Sveriges Television och dess motsvarighet i de andra länderna.

– Livskvaliteten är hög i de nordiska länderna. Jag är intresserad av det samhälleliga perspektivet och hur kulturen stöder välfärden.

Antola tycker nordbor är mer lika varandra än man skulle tro, vilket han märkt särskilt bra då han rest utanför Norden.

– Ibland tänker jag att det finns ett Norden i stället för enskilda länder eftersom vi har så mycket gemensamt.

Språk som ett medel

Antola reser helst till nordiska länder och brukar årligen åka på en resa.

– Jag kommunicerar på svenska eller på skandinaviska då jag reser. De svarar på sitt eget språk och det fungerar ganska bra. Man talar om nordisk grannspråkskommunikation, vilket jag också behandlar i min avhandling. Det är extra intressant då jag sett att det fungerar i det verkliga livet.

Alma Ruonamo

Under studietiden har Antola märkt att även språken liknar varandra mer än vad han tidigare hade tänkt.

– Det har gett mig motivation till att studera ännu mera och att gå ännu djupare in i det nordiska perspektivet. En orsak till att jag är intresserad av svenskan är att den öppnar så många dörrar. Kan man svenska så klarar man sig i princip i vilket nordiskt land som helst.

I höst fortsätter Antola med sina studier. Hur framtiden ser ut är han inte säker på än. Ett alternativ är att någon dag flytta till ett annat nordiskt land.

– Jag är väldigt intresserad av nordiskt samarbete och det är något jag hoppas kunna jobba med. Min dröm är att jobba som diplomat. För mig är språken medlet att jobba med snarare än objektet.

Få vågar tala svenska i Åbo

Till vardags talar Antola svenska i samband med studierna och med sina svenskspråkiga kompisar. Men över lag tycker han att han hör lite svenska i Åbo.

Han har jobbat flera somrar på ett apotek i Åbo och har lagt märke till att finlandssvenska kunder ofta byter till finska.

– Svenskspråkiga i Åbo vågar inte använda svenskan och det är väldigt synd.

Antola önskar att man i Finland skulle tala mer om de positiva sidorna som det svenska språket för med sig.

– Språket ger också känslan av att man hör till den där nordiska familjen. Den öppnar dörrar för finländarna och det önskar jag skulle betonas lite mer. Om alla endast skulle tala engelska i Norden skulle det nog kännas som att något fattas.

”Internordisk språkförståelse hos finlandssvenskar”

Artturi Antolas pro gradu-avhandling handlar om internordisk språkförståelse bland finlandssvenskar, det vill säga hur bra finlandssvenskar förstår norska och danska.

Hans analys består av två delar och han samlade in materialet i form av en enkätundersökning.

Ena delen behandlar språkförståelsen bland finlandssvenskar. Resultaten stöder för det mesta tidigare forskning, till exempel är skrivet språk lite enklare att förstå jämfört med tal, och norska är lättbegripligare än danska.

Antola var ändå lite förvånad då han såg på bakgrundsfaktorerna. Det ingick fyra områden i undersökningen och födelseortens inverkan på nivån av språkförståelse var särskilt intressant.

Åbolänningarna placerade sig ungefär i mitten. Österbottningar rapporterade högst förståelse av skriven och talad norska samt högst förståelse av skriven danska. Ålänningar var enligt undersökningen näst bäst på norska, men sämst på danska.

– Det var förvånande eftersom Österbotten och Åland är väldigt svenskspråkiga områden och därmed skulle det vara logiskt att de skulle förstå språken bäst, men detta gäller bara Österbotten.

Enligt undersökningen visade sig nylänningar förstå talad danska bäst, vilket Antola påpekar var förvånande med tanke på den finskspråkiga omgivningen i huvudstadsregionen.

”Viktigt att skapa möjligheter för kontakt”

I avhandlingen undersökte han också kontakten med danskan och norskan samt med invånarna i länderna.

Enligt undersökningen är det lite vanligare att vara i kontakt med danskan och norskan jämfört med att vara i kontakt med invånarna. Det kom också fram att man förhåller sig positivt till den kontakt som finns.

– Trots det är kontakten med både språken och invånarna ganska sparsam. Ju mera kontakt man har med språken och invånarna, desto lättare är de att förstå dem. Därför är det viktigt att skapa möjligheter för kontakt så att den nordiska språkgemenskapen hålls levande också i fortsättningen, säger Antola.

Alma Ruonamo
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln