Förflytta dig till innehållet

Arma maj

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.


Det är besvärligt med almanackor. När årets har förbrukats, slänger man den då bara? Bränner man upp den eller sparar man den?
En titt i min skrivbordslåda signalerar att det i vårt hushåll är det sistnämnda som gäller. Man sparar almanackan.
Fullklottrade sidor, osammanhängande kommandon, utropstecken och klockslag. Maträtter. Vem behöver sådant ett eller två år senare? För att inte säga tio år senare?
Ändå är det lite intressant att bläddra i en gammal almanacka.
Den berättar mycket som fotografierna, prydligt och med stort besvär inklistrade i familjealbumet, inte berättar. Den berättar om vardagen.
Maj 2015. Månaden ser ut att börja i ganska lugna tecken. Ett teaterbesök, ett födelsedagskaffe för släkten. Kycklingsoppa till middag.
Sakta men säkert blir anteckningarna fler. Båten ska sättas i skick. Kom i håg att fixa mellanmål – dansuppvisning hela lördagen. Månne jag kom i håg?
Mängder av klockslag. Detaljerade tidtabeller med instruktioner om vem som ska hämtas varifrån och sedan köras till nästa ställe. Vem hämtar? Vem för?
Talko. Runt det en tjock ram. Stor risk tydligen för förträngning. Frissa. Bio med mamma. En dopklänning som inte längre behövs och ska föras till en släkting. Med skolelevens handstil: Kemiprov, matteprov, skolans kulturdag, utevistelsedag.
Födelsedagskort som ska skickas åt en äldre släkting. Behövs ett frimärke. Pilar, understreckat, överstreckat. Examensfester. Köp rosor. Nästan varje dag ett obs med flera utropstecken.
Kvällsjobb som krockar med träningar. Matcher. Sjösättning. Finkläder ska köpas. Present åt klassläraren. Present åt dansläraren.
I dag, tre år senare kan jag konstatera att maj månad fortfarande är månaden då familjen antingen skulle behöva en assistent eller föräldrarna borde ha semester. Men jag anar också ljus i tunneln.
Det står inte längre något om fotbollsmatcher eller dansuppvisningar i vår almanacka. Det eviga skjutsandet ser också ut att vara förbi.
Plötsligt känns det lite vemodigt.
Så till alla er som just nu, i rasande takt galopperar genom maj med alla sina fester, avslutningar, matcher, uppvisningar, hastigt hoprafsade mellanmål och glömda fickpengar: Det kommer en dag då det bara står fixa båten i almanackan (och talko).

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter