Arkitekt ritar om Nagu till en livskraftig skärgårdsstad – Rickard Ramberg vill se ett tätt centrum
Parkvägen från Skärgårdsvägen mot hamnen kunde bli ett promenadstråk med affärer och bostäder sida vid sida. Grafik: Rickard Ramberg
Tänk dig en strandpromenad mot gästhamnen i Nagu kantad av små stenfotsaffärer, kaféer och lägenheter.
Vid Krogströmmens strand står röd- och vitmålade parhus där barnen leker på gården medan föräldrarna sitter på altanen och njuter av eftermiddagssolen. Vid bryggan guppar deras segelbåt.
Krogströmmen ur fågelperspektiv. Grafik: Rickard Ramberg
Det kan kännas som en främmande tanke, men om arkitekt Rickard Rambergs vision över Nagu centrum förverkligas kan framtidens skärgårdsstad se ut just så här.
Ramberg som från morfars sida har rötter i Nagu har tillbringat alla sina barndomssomrar i Vikom och har fortfarande starka band till orten som har varit hans fasta punkt i Finland, medan han studerat och jobbat utomlands.
Rickard Ramberg skrev ”Nagu Kyrkbacken 365-en framtidsvision för ett livskraftigt boende” som examensarbete vid tekniska högskolan i Lund. Foto: Kim Lund
Ända sedan tidiga tonår då han jobbade i Nagu gästhamn har han funderat på hur Kyrkbacken kunde utvecklas för att bli en livskraftig skärgårdsstad som pulserar av liv året runt, och inte bara under sommarmånaderna.
– Jag har alltid velat bli arkitekt, och i Vikom har jag högvis med skisser och block med idéer för Kyrkbacken.
När Ramberg år 2014 började studera till arkitekt vid Lunds tekniska högskola började visionerna och idéerna får en mera konkret form. I våras gjorde han sitt slutarbete med rubriken ” Nagu Kyrkbacken 365 – en framtidsvision för en livskraftig skärgårdsstad”.
Han har identifierat olika arkitektoniska drag som är typiska för byggnaderna på Kyrkbacken och låtit dem utforma ramarna för den nya bebyggelsen.
– Kännetecknande för en levande stad är ett levande centrum. Min tes är att aktivera och bygga ett tätt centrum för att skapa bättre förutsättningar för ett livskraftigt skärgårdscentrum 365 dagar om året. Desto fler boende, desto större underlag för verksamheter och tjänster, och vice versa. Men det utesluter inte att Nagu har kvar sin skärgårdsprägel.
Nagu har byggts ut stegvis. Kyrkan var först den naturliga mittpunkten i byn och därifrån har centrum stegvis byggts ut.
När ångbåtarna på 1880-talet börja köra till Nagu var det hamnområdet som utvecklades och på 1950-talet när Skärgårdsvägen byggdes började det som i dag kan beskrivas som centrum ta form.
Kyrkbyns byggnation framstår därför som väldigt praktisk. Äldre villor och 50-talshus blandas med modernare byggen och centrum framstår därför i dag som identitetslöst, utan att kännas som en mysig småstad med krokiga småvägar och hemtrevliga gränder, säger Ramberg i sitt slutarbete.
Parkvägen som den ser ut i dag. Foto: Emma Strömberg
Samma plats i Rickard Rambergs vision. Grafik: Rickard Ramberg
Senare har kommunen byggt ut och utvecklat områdena Hemsundet, Finnäs och Kärrhagen. Gemsamt för dem är att de alla ligger en bit utanför bykärnan och att invånarna i praktiken måste vara bilburna, eftersom det inte finns någon fungerande kollektivtrafik på glesbygden.
– Är man tvungen att ta bilen är det lätt att köra bort för att handla. För att man ska använda sig av tjänsterna i centrum, måste centrum finnas inom promenadavstånd, säger Ramberg.
För ett par år sedan försökte Pargas stad driva igenom det så kallade Ernholmsprojektet med hjälp av privat kapital. Tanken var att skapa en slags metropol för seglare och båtfolk likt Sandhamn i Stockholms skärgård.
Projektet stupade på markägarnas motstånd. Det visade ändå att det finns ett intresse också bland privata investerare att gå in med pengar för att utveckla Nagu.
– Mitt slutarbete kan ses som ett alternativ till Ernholmsprojektet. Jag tycker det är fel att sprida ut bostadsområdena på en åker, i stället för att bygga småskaligt i centrum.
Vy från gästhamnen mot Skärgårdsvägen. Grafik: Rickard Ramberg
Vy från gästhamnen mot Skärgårdsvägen år 2019. Foto: Rickard Ramberg
Som förebilder har Ramberg använt sig av Nådendal och Vaxholm. Vaxholm med cirka 5 000 invånare ligger en timmes båtresa från Stockholm och marknadsför sig som skärgårdens huvudstad – ”en pittoresk skärgårdsstad med trevliga små butiker, gallerier, caféer, restauranger, badstränder och vacker natur”.
Ramberg ser framför sig något liknande i Nagu.
– Men det ska inte bli någon sommarstad som Hangö. Utgångspunkten är att bygga så att folk stannar kvar. För det behövs det rätt sorts boende och hyresbostäder för barnfamiljer.
– I framtiden om det finns en bro blir Nagu också en attraktiv plats att pendla ifrån.
Ramberg poängterar att hans vision inte ska ses som en absolut sanning eller som ett konkret förslag till Pargas stad hur man ska utveckla Nagu. Slutarbetet ska i stället ses som en idéspruta och ett diskussionsunderlag för framtida beslutsfattande.
Du är nu 27 år gammal. Tror du att du kommer att se din vision förverkligas?
– Jag hoppas det. Allt kan ju inte ske på en gång, men jag ser stora möjligheter med en stegvis förtätning av Kyrkbacken. Första steget är att jobba fram en ny detaljplan som tillåter ett tätare centrum i stället för att sprida ut det längs Skärgårdsvägen som i dag. Bollen är nu hos markägarna och beslutsfattarna.
Rickard Ramberg
Född: 3.10. i Helsingfors. Har starka rötter i sjöfartssläkten Grandell i Nagu.
Yrke: Arkitekt, utexaminerad från tekniska högskolan i Lund.
Har också studerat tre år vid Handelshögskolan i Åbo Akademi.
Jobbar nu på arkitektbyrån Sigge och har tidigare praktiserat på det danska arkitektkontoret Henning Larsens Architects kontor på Färöarna.
Planerar att jobba utomlands i några år för att samla erfarenheter. Speciellt modernt träbyggande intresserar.
Tre fascinerande arkitektoniska byggnader i världen: Oslos operahus av arkitektkontoret Snöhetta. Bostadsområdet Kröyers Plads i Köpenhamn av COBE arkitekter. Arkitekten Per Fribergs sommarhus i Ljunghusen, Skåne.
Planering och utveckling är helt ok, men begå inte samma misstag som Åbo stad.
Vackra byggnader har ersatts med ”skoaskar”. För tillfället pågår rivningen
av Hotell Hamburger Börs, som hann bli knappt 40 år, 1979 – 2019. Farväl…