Arkeologiska utgrävningar på Salutorget i Åbo resulterade i 10 000-tals fynd
Arkeologerna Maija Helamaa (t.v.) och Heidi Martiskainen i Muuritutkimus lokaler i S:t Karins. Foto: Dan Lolax
Arkeologerna Maija Helamaa och Heidi Martiskainen står i en gammal fabriksbyggnad bland skärvor från det förflutna.
I företaget Muuritutkimus lokaler i Piispanristi i S:t Karins finns delar av det gamla Åbo inpackade i plastlådor och staplade till takhöjd eller utbredda på tidningspapper i förvaringskorgar.
Det här är resultatet av de arkeologiska utgrävningar som föregått byggandet av parkeringshallen under Salutorget.
Faktum är att utgrävningarna pågår ännu i januari. Det här är lite längre än beräknat.
– Det fanns lite mera att gräva ut än vi trodde och vi vill inte att arbetet blir halvgjort, säger Helamaa. Men det påverkar inte tidtabellen för torgparkeringen.
– Nu på morgonen fick vi in ett tiotal hinkar med bitar av föremål, säger Martiskainen.
Arkeologernas uppgift är inte främst att pussla ihop alla skärvor som grävs upp men en del föremål är rätt intakta, som den här hästen.
Utgrävningen på Salutorget inleddes i maj i fjol och är en av de största någonsin i Finland.
Det finns utgrävningar som pågått längre men få har täckt en så stor yta – 11 000 kvadratmeter – på så kort tid.
Sedan maj har ett femtiotal personer – en del av dem arkeologistuderande vid Åbo universitet och Helsingfors universitet – grävt fram 10 000-tals delar av föremål.
Räknar man med varje liten skärva handlar det om 100 000-tals bitar, säger Helamaa.
Bland skärvorna, en fågel från 1700-talets början. Den arkeologiska utgrävningen på Salutorget har resulterat i 10 000-tals bitar av föremål.
De här bitarna säger något om hurdan plats Åbos nuvarande centrumkärna var för 350 år sedan.
Då fanns torget – ”Ny-torget” – där Eriksgatan i dag löper längs Salutorget.
På Salutorgsområdet fanns hustomter och två stora gator. Dessa dateras till 1600-talets mitt.
Salutorget har inte varit föremål för arkeologiska utgrävningar tidigare, med undantag för mindre utgrävningar på 1930-talet i samband med arbeten med kloaker, och senare år 2004.
Helamaa säger att man förväntade sig att hitta den gamla stadsdelen, men att spåren skulle gå så långt tillbaka som till 1650-talet var en överraskning.
– Här har bott välbärgade familjer. Det märks bland annat på de fina kakelugnar som de har haft råd med.
Föremål och bitar som grävs fram tvättas i vanligt vatten. I det här fallet rester av en kakelugn.
Det är alltså sådana här bitar av föremål som arkeologerna hittat: kakel, keramik, porslin och glas.
Tack vare den fuktiga lerans konserverande egenskaper har man också hittat tyger och träföremål, till exempel läderskor, tunnor, träskedar och yxor med skaftet intakt.
Liknande föremål har visserligen hittats på andra håll i Åbo, främst i anslutning till Gamla stortorget, men då har det varit från ännu längre tillbaka i tiden.
I jorden på andra sidan ån ligger medeltida fynd längst ner och är därför bäst bevarade.
Bebyggelsen på Salutorgsområdet fick fotfäste på 1600-talets mitt. Därför är fynden från platsen unika.
Utöver de nämnda fynden har arkeologerna hittat bland annat kulor av olika kaliber, växter, mynt och ett hästskelett.
Den här förvridna flaskhalsen är troligen ett spår efter en brand i området av Universitetsgatan och Köpmansgatan år 1775.
Fynden ska nu kategoriseras, arkiveras och skrivas in i databaser. Det är ett krävande jobb som kommer att pågå fram till hösten, gissar Helamaa.
Men belöningen är desto större. I takt med att kategoriseringsarbetet framskrider kommer bilden av Åbo på 1600-, 1700- och början av 1800-talet att bli tydligare och komplettera det som gamla texter och kartor erbjuder.
De samlade fynden, och arkeologernas anteckningar och fotografier, blir en guldgruva för forskare. Helamaa säger att ännu om 20 år kommer forskare att hitta nya saker bland fynden att undersöka noggrannare.
Utgrävningarna vid Salutorget får också en fortsättning om ett år när området vid Universitetsgatan, som blir inkörsporten till torgparkeringen, grävs upp.
Under tiden fortsätter arkeologerna att bistå byggarbetarna. Skulle grävskopan stöta på något intressant är Helamaa och hennes kollegor redo att rycka ut.
Utgrävningarna, som inleddes i maj, tog fram de gator som Salutorget byggdes på efter Åbo brand 1827.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.