Förflytta dig till innehållet

Arkeologisk skattjakt på Biskopsgatan – se de historiska föremålen

Lucas Ekblad
Bild av flera personer som gräver i en stor grop.
Den arkeologiska utgrävningen utförs intill Åbo Akademis bibliotek Boktornet. I gropen har man hittat föremål från 1700- och 1800-talen.

Alldeles bakom hörnet av Boktornet i Åbo görs nu arkeologiska utgrävningar.

De görs inför byggprojektet Astra, den nya byggnad som ska ersätta Åbo Akademis gamla Gadolinia.

Området där det nu grävs är tänkt att bli ett befolkningsskydd för byggnaden. Utgrävningarna tog fart efter att undersökningar i vintras visade att det sannolikt gömmer sig något i marken.

En man står nere i en stor grop.Lucas Ekblad
Arkeologen Jani Vidgren har länge arbetat med utgrävningar i Åbo.

Utgrävningarna startade i början av förra veckan. Arkeologerna kunde snabbt gräva fram stenstommen av ett hus som hade förstörts i samband med Åbo brand. Sannolikt är det fråga om ett hus från 1700-talet.

Gropen som arkeologerna grävt är ungefär 15 gånger 10 meter stor med ett djup på två meter. Här har det en gång i tiden funnits två enbostadshus, säger arkeologen Jani Vidgren.

– Med hjälp av Carl Ludvig Engels detaljplan så har vi lättare kunnat tolka i vilket bruk husen har varit, säger Vidgren.

I Åbo har det gjorts många arkeologiska utgrävningar av hus som förstördes i Åbo brand. Vidgren ger ÅU en detaljerad beskrivning av vad exakt som här funnits tidigare.

Arkeologiskt fynd.Lucas Ekblad
Ett bältesspänne i gott skott. Bältesspännet är troligen gjort av koppar. Uppe till höger på spännet finns en läderbit. Läderbiten har överlevt tack vare att kopparspännet har oxiderat.

En av tomterna har haft namnet Kalkila, säger Vidgren.

– Vi vet också att tomten har varit i professor Gabriel Bonsdorffs ägo. Det är osäkert om han själv verkligen har bott här.

Enligt Vidgren har det på den ifrågavarande tomten vid början av 1800-talet också funnits en verksamhet som färgat tyger. För det otränade ögat kan det vara svårt att förstå att det handlar om en grop där det faktiskt funnits två hus bredvid varandra.

Arkeologiskt fynd.Lucas Ekblad
Bitar av en kakelugn som uppskattas vara från slutet av 1600-talet.

Vidgren förklarar att husen under den här tiden byggdes med ett mellanrum inte större än en axelbredd. Han tillägger att det var just troligen tack vare det här byggsättet som branden i Åbo 1827 kunde nå så stor skala och så snabbt.

– Ser man noggrant i gropen kan man se en smal korridor mellan två av väggarna. Det är fråga om två olika hus, säger Vidgren.

Arkeologiskt fynd.Lucas Ekblad
Keramiken till vänster kommer från en mineralvattenbehållare som hade hämtats från Tyskland. Under 1800-talet var mineralvatten en lyxprodukt.

När utgrävningarna är färdiga nästa vecka så kommer man att fortsätta arbeta på byggplatsen normalt, även om det skulle förstöra de två gamla husens stenstomme.

– Under utgrävningarna har vi inte stött på något överraskande moment. Det är fråga om en rätt så normal utgrävning, säger Vidgren.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter