Arborister synade Boreparkens lindar – bättre planering av grävjobb kunde rädda många träd i stadsmiljö
Mikroborren ger data om densitet, det vill säga hur tätt och friskt virket är. Den har redan avslöjat att rötan sträcker sig högt upp. Här testas hur trädet mår längre ner. Foto: Stefan Holmström
Det hörs ett diskret surr. På skärmen ser man hur den två millimeter tjocka mikroborren snabbt tränger sig in i linden som står alldeles invid Slottsgatan.
– Aj, aj, aj, säger Teppo Suoranta.
Mikroborren registrerar densitet, det vill säga hur tätt och friskt virket är. De första 19 centimetrarna registreras med ”grönt”, men sedan blir det ”rött”.
Det pyttelilla borrhållet avslöjar att rötangreppet är mer omfattande än vad Suoranta hade hoppats.
Det gröna visar hur långt in i trädet virket är någorlunda friskt. Efter 19 centimeter är allt mjukt. Bild: Trädvård TS-Miljötjänst
Mikroborren är bara ett av verktygen som används av Korpoföretaget Trädvård TS-Miljötjänst. Det verkligt avancerade redskapet är tomografen. Ett dussin spikar slås in i barken så att den når splintveden och så avläser apparaten ljudvågor då man knackar på spikarna med en specialhammare.
Apparaten ger en tvärsnittsbild som avslöjar hur trädets inre mår. Tvärsnittets data kompletteras sedan med de uppgifter som mikroborren ger. Suoranta har också en traditionell sond med vilken han kan kolla trädets rötskador.
Linden planterades då kullerstenar och hästdragna kärror dominerade trafikmiljön. Trädet har kanske sett sina bästa dagar men det får ingen dödsdom av Suoranta och Wikström.
Ljudvågorna som går mellan spikarna ger data som skapar en tvärsnittsbild av trädet. Foto: Stefan Holmström
Wikström pekar på sin datorskärm. Här finns tvärsnitt av Boreparkens alla träd. Endast en av lindarna var i riktigt dåligt skick. På datorn finns också data från andra Åboparker.
Nu börjar den andra delen av jobbet, hemma i Korpo.
– De kommande veckorna skriver vi rapporter, säger Siv Wikström.
– Träden klassas från A till E. A står för utmärkt, E för riskträd, säger Suoranta.
Suoranta är Finlands första arborist, en yrkesexamen som är tämligen ny i Finland. Det är också han som har importerat metoder för modern trädskötsel, som baserar sig på noggranna undersökningar.
Många parkträd kunde vara friskare om deras rötter skulle beaktas bättre i samband med väg- och grävjobb, säger Teppo Suoranta och Siv Wikström. På bilden syns också lindens ärr. Foto: Stefan Holmström
Suoranta har själv utbildat andra arborister och bland annat Aki Männistö, trädexpert vid Åbo stad, är hans tidigare elev. Suoranta var också den första i Finland som började undersöka träd med hjälp av tomografi.
Därför är det inte konstigt att han tillkallats för akuta uppdrag, bland annat då en kvinna på 1990-talet dog under ett fallande träd i Brunnsparken i Helsingfors. Suoranta fick då uppdraget att kontrollera andra träd i parken.
Paret träffades då Wikström efter en lång vistelse i Norge återvände till Korpo i början 2000-talet. Hon åkte med och med en bakgrund som grafisk formgivare passade hon på att förnya hela rapporteringssystemet för hur träd mår
– När jag såg de första rapporterna förstod jag ingenting av dem
Nu har träddiagnoserna bilder och grafik som ger en klar översikt av trädens skick.
Paret reser mycket i jobbet. Kotka, Nyslott, Esbo, Helsingfors … en gång blev det ett flera veckor långt uppdrag i Pärnu i Estland. Det gäller också att hänga med i sjukdomsutvecklingen.
– Träden får nya fiender, säger Suoranta.
Han nämner askskottsjukan, som har spridit sig snabbt i norra Europa, samt almsprängtickan.
För ett år sedan fick Suoranta och Wikström rycka ut till Mariehamn. Den aggressiva rötsvampen stubbdyna hade fällt ett par lindar i ”de tusen lindarnas stad”.
– Vi var en vecka där och gick igenom Esplanadens lindar, säger Suoranta.
– Vi kröp runt träden med borste och ficklampa, säger Wikström.
Mariehamns stads fällde sedan de träd som led av stubbdynan.
– Vi har inte hittat stubbdyna i Åbo, säger Wikström om de senast veckornas inventeringsarbete.
Stefan HolmströmTeppo Suoranta använder sig också av en traditionell sond då han kollar rötan, i trädet. Foto: Stefan Holmström
Kartläggningen i Boreparken närmar sig sitt slut. Linden på bilderna är inte utdömd, fast den inte mår bra.
– Det här är en gammal påkörningsskada, säger Wikström.
Hon pekar på det veck – ett djupt ”ärr” – som trädet har på ena sidan. Skadan kan kanske vara tjugo-trettio år gammal, beräknar Wikström.
I och med att linden står alldeles invid Slottsgatan har den säkert också rotskador som en följd av många grävarbeten under sitt långa liv. Skadorna kan inte repareras men rätt vård ger linden många år till, säger Suoranta.
– Min rekommendation är att kronan beskärs, för att minska vindbelastningen och på så vis göra trädet säkrare.
Brunt är friskt, grönt är mjukt. Rötangreppet är allvarligt men rätt skötsel kan ge trädet bättre hälsa. Den här bilden ingår också i rapporten som ges till Åbo stad. Bild: Bild: Trädvård TS-Miljötjänst
Linden behöver vård
Tomografin skedde på 93 centimeters höjd från marken.
På södra sidan har trädet ett hål. Runt det har trädet bildat stödceller.
Stammen har försvagats av röta på norra sidan. Här har inte bildats stödceller.
Mikroborrundersökningen på norra sidan avslöjade röta och nedsatt densitet.
Bedömning: kronan behöver minskas inom ett halvt år. Ny koll behövs efter tre år.
Städer kunde spara pengar om träd skulle beaktas bättre i samband med grävjobb, säger Siv Wikström. Foto: Stefan Holmstrröm
Reagera i tid
En bättre förståelse för hur grävarbeten utgör en risk kunde spara många träd, säger Teppo Suoranta och Siv Wikström. Ibland grävs det alldeles invid träd trots att det skulle finnas plats att dra kablar eller lägga rör lite längre ifrån.
– Trädets ankarrötter bildas bara en gång under trädets livstid, säger Wikström.
Om de grävs av är skadan permanent. Därför är det viktigt att undersöka träden i tid för att undvika skador på människor och egendom.
Vid undersökning av rothalsen kan man se om rötan från rötterna har spritt sig till stammen. På så vis kan man avgöra hur skadade rötterna är. Problemen är inte alltid nere vid marken utan de kan finnas uppe i stammen eller i kronan. Rötan kommer lätt in i stora sår, varefter trädet angrips av svampar och tickor.
Det handlar också om mindre detaljer, som det att gräsmattan inte borde växa fast i trädstammen. Ett vanligt fel är att träd planteras för djupt, eller så fyller man på med mark senare.
– Trädet andas mycket genom rothalsen, som borde vara som en fladdrande kjol, säger Wikström.
Då rothalsen är nedgrävd lider rötterna. På unga träd syns felet i kronan, som konkurrerande toppar. Dessutom angrips träden lättare av sjukdomar.
Suoranta berättar om hur man i Storbritannien har särskilda tjänstemän – tree officers – som övervakar grävarbeten. Tjänstemännen ses inte som en kostnad, utan som en investering, då rätt planterade och skyddade träd lever friska länge.
Suoranta och Wikström har märkt hur deras jobb också väcker oro. Människor är rädda för att nästa steg är att träden fälls.
– Det är ändå för sent att reagera när motorsågen tas fram. Folk borde reagera redan då de ser gropar grävas bredvid träd, säger Suoranta.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.