Arbiskurserna föreslås bli dyrare nästa år – nu är det klart hur Åbo stad ska spara över 21 miljoner euro

På måndag får stadsstyrelsen i Åbo stadens färska sparprogram på sitt bord.
Det har redan tidigare varit klart att staden måste spara och att ett så kallat balanseringsprogram ska genomföras.
65 olika sparåtgärder
Nu presenterar stadens tjänstemän en lista på sammanlagt 65 olika anpassningsåtgärder, som politikerna i stadsstyrelsen ska ta ställning till. Meningen är att hela sparlistan ska godkännas.
Anpassningsprogrammet inleddes i Åbo redan i början av 2023. Stadens ledande tjänstemän konstaterar att både skatteintäkterna och statens övriga finansiering till kommunerna minskar betydligt. Därför är Åbo stad tvungen att genomföra anpassningsåtgärder som omfattar hela stadskoncernen.

Dyrare kurser på både finska och svenska Arbis
Ett av sparförslagen är att kursavgifterna för både finska och svenska Arbis i Åbo ska höjas.
Höjda kursavgifter på finska sidan räknar staden med att ger 90 000 euro till nästa år, medan högre kursavgifter på svenska Arbis beräknas ge 10 000 euro till i stadens kassa nästa år.
Mindre inhyrd personal på dagis
Också förändringar inom småbarnspedagogiken finns med på listan över sparåtgärder.
Personalkostnaderna inom småbarnspedagogiken ska krympas med 1,2 miljoner euro nästa år, genom att daghemmens användningsgrad höjs. Genom att minska daghemmens inhyrda personal hoppas staden kunna spara 200 000 euro nästa år.

Färre inhyrda
Också bibliotekens inhyrda personal ska minska. Staden ska se över all köptjänster.
Stadsorkestern måste också minska sin inhyrda personal under konsertveckorna.
Inte heller museerna får ta in lika mycket extra personal som tidigare.
Gymnasierna ska få gymnasievisa budgetar. På det sättet vill staden spara 200 000 euro. Yrkesskoleutbildningen ska få köpa in mindre utrustning och annat, vilket ska spara 130 000 euro.
Dyrare att åka stadscykel
Verksamhetstiderna för utebaden i Kuppis och Samppalinna ses över enligt väderförhållanden och besökarantal.
Kundavgifterna för bland annat kundparkering och stadscyklar höjs. Redan i december i år har det blivit dyrare om stadens flyttar ens fordon.

Tidningen Åboposten, som har delats ut till alla stadsbor, ska utkomma färre gånger per år. Det ska spara 100 000 euro nästa år.
Staden ska ta i bruk fler soptunnor där skräpet packas för att kunna minska på tömningsgångerna.
Någon tredje vattenbuss tas inte i bruk nu utan det skjuts på framtiden.
Så fort stadsstyrelsen har gett sin välsignelse på måndag ska arbetet med att införa sparåtgärderna i praktiken komma i gång.
Om staden faktiskt på allvar är ute efter att spara, så varför inte helt upphöra med utgivningen av papperstidningen Åboposten som fysisk papperstidning?
Tidningen kunde fortsättningsvis finnas tillhanda som utskrift på stadens olika verksamhetspunkter och förstås även vid behov beställas hem av dem, som av någon anledning har svårt att ta sig till sådana fysiska utdelningspunkter – om man nu absolut måste ha en papperstidning att bläddra i.
Detta är en kostnad, som för 99 % av läsarna är en lyx som kunde användas bättre på andra håll. Det skulle vara intressant att veta vad pappersutgåvan och -utdelningen av den här tidningen kostar staden och sätta det i relation till nyttan som den på riktigt medför. Informationen i Åboposten går väldigt enkelt att distribuera på ett modernare och framförallt kostnadseffektivare sätt.
De föreslagna höjningarna av kursavgifterna på Arbis kommer att drabba många fattiga, pensionärer, arbetslösa och andra utsatta personer som räknar varje euro de har till sitt förfogande. Man skall inte straffa folk genom höja avgifter till aktiviteter som medför välmående och förhindrar utslagning. Tvärtom borde sådana avgifter minimeras för ökad inklusion och jämlikhet.
I det ljuset känns en med snigelposten levererad pappersblaska något överflödig och inte längre av den här tiden då det istället skulle behövas verkligt nytänkande för att resurserna skall räcka till för sådant som faktiskt gör stor skillnad i människors liv och vardag.