Arbetsminister Timo Harakka (SDP) presenterade på tisdagen programmet för hur regeringen ska nå sin ambitiösa målsättning.
Andelen arbetslösa i Finland har minskat med en hårsmån under årets första halvår och landets sysselsättningsgrad är nu 72,5 procent. En ny ministerarbetsgrupp möts för första gång på fredag och ska då genast börja jobba mot målsättningen om en sysselsättningsgrad på 75 procent och minst 60 000 nya arbetare fram till år 2023.
Satsningar ska göras bland annat på arbetsförmedlingens tjänster, på sysselsättning av personer med nedsatt arbetsförmåga och på att göra lönesubventioner allt mer lockande.
Direkta åtgärder är bland annat att öka arbetsförmedlingens resurser och att under hösten påskynda betalningen av lönesubventioner. På lång sikt är den viktigaste åtgärden enligt Harakka att läroplikten utvidgas.
— Att läroplikten utvidgas kommer inte att höja sysselsättningen under denna regeringsperiod, men på lång sikt har den åtgärden stor inverkan, säger Harakka.

Krävande förhållanden då tillväxten avtar

Statistikcentralens färska siffror visar att färden går i rätt riktning, men vägen fram till mål är lång.
Trenden för den relativa sysselsättningsgraden var i juni 72,5 procent. I jämförelse med juni i fjol har sysselsättningen stigit med 0,2 procentenheter och arbetslösheten minskat med 0,5 procentenheter. Under hela årets första hälft har sysselsättningsläget ändå stampat på ställe och trenden för sysselsättningsgraden har konstant hållit sig vid 72,4 procent
Regeringens mål är därmed mycket ambitiöst. Målsättningen gynnas dessutom inte av att tillväxten väntas avta betydligt framöver. Enligt Finansministeriets prognos räknar man med en tillväxt på 1,6 procent under år 2019, men under 2020 väntas tillväxten avta till endast 1,2 procent.
— Medvinden som den kontinuerliga tillväxten länge fört med sig är nu förbi. Nu gäller det att vi själva seglar vidare, säger Harakka.
Befolkningsutvecklingen underlättar inte heller situationen. Finlands kraftigt åldrande befolkning leder till att andelen arbetsför befolkning minskar, samtidigt som vårdavgifter för äldrevården ökar.
— Vi står inför krävande förhållanden och vi ligger rejält efter övriga nordiska länder då det handlar om sysselsättning. Men därför bör vi se dem som goda exempel, säger Harakka.

Ökad satsning på arbetsförmedlingen

Antalet lediga jobb i Finland har ökat och i juni i år fanns 3 000 fler lediga jobb än i juni 2018. Flera jobb kan vid första tanke låta som ett stort steg mot att nå målet. På arbets- och näringsbyråerna konstaterar man ändå att ekvationen inte är så enkel.
— Den arbetskraft som nu är arbetslös är inte alltid den arbetskraft som arbetsmarknaden frågar efter. För att höja sysselsättningsgraden tror jag att arbetsmarknaden måste bli allt mer flexibel och individuellt anpassad framöver, säger Nylands arbets- och näringsbyrås servicechef Niclas Tåg.
Minister Harakka konstaterar att Finland i huvudsak nu har tre befolkningsgrupper som åtgärderna i första hand ska riktas mot: personer med nedsatt arbetsförmåga, unga och den åldrande delen av befolkningen. Dessutom måste Finland också bli bättre på arbetskraftsinvandring och på att integrera nyanlända i samhället.
Genom att direkt som första åtgärd nu öka resurserna för arbetsförmedlingen når man alla de berörda grupperna.

Lönesubventioner har inte gått hem i Finland

En annan central åtgärd som Harakka lyfter fram är att göra lönesubventioner mer lockande.
Som direkt åtgärd ska betalningar påskyndas. Under nästa år väntas ytterligare lagändringar som ska göra det smidigare för såväl arbetsgivare som arbetstagare att använda sig av dessa.
Harakka anser att man beträffande lönesubventionerna kunde ta modell av vår granne i väst. I Sverige används lönesubventioner enligt honom som det huvudsakliga verktyget för den aktiverande arbetskraftspolitiken. I Finland är det få som hakat på alternativet.
— Det är otroligt att lönesubventioner alla år blir outnyttjade i Finland, säger Harakka.
Harakka betonar också att kommunerna har en viktig roll i att höja sysselsättningen.
Den nytillsatta ministerarbetsgruppen bär under den pågående regeringsperioden huvudansvaret för att främja sysselsättningen. Undergrupper vars uppgift är att fokusera mer på detaljerna ska också tillsättas och i dessa kommer också arbetsmarknadsorganisationer att finnas med.