Arbetslösa och ensamboende drabbas mest – FPA beräknade följderna av regeringens nedskärningar
FPA har räknat hur regeringens nedskärningsplaner skulle påverka unga. Enligt FPA:s beräkningar är konsekvenserna särskilt stora för de grupper av unga där andelen låginkomsttagare är störst.
I kalkylen definierades en person som låginkomsttagare om hushållets disponibla inkomster är under 60 procent av befolkningens medianinkomst. Disponibel inkomst är alla hushållets inkomster minus skatter.
En tredjedel av de unga bor ensamma, och knappt var tionde bor med egna barn. Utan nedskärningar är cirka 39 procent – 114 000 stycken – av de ensamboende unga låginkomsttagare och av ensamföräldrarna cirka 37 procent, alltså 4 400 unga.
Familjer med en vuxen mer sårbara
Enligt FPA ökar regeringens planerade nedskärningar låginkomstgraden bland unga ensamstående föräldrar med cirka 3 procentenheter och bland ensamboende unga med cirka 2,2 procentenheter.
Antalet låginkomsttagare ökar alltså med 350 personer bland unga ensamföräldrar och med 6 400 personer bland ensamboende unga.
– Familjer med bara en vuxen är i fråga om försörjningen betydligt mer sårbara än familjer med två vuxna, säger FPA-forskaren Miska Simanainen i ett pressmeddelande.
Av de unga är hälften i arbetslivet och en tredjedel studerar. Hälften av de studerande har dock inte studiestödsmånader. Andelen arbetslösa är 7 procent, dvs. cirka 60 000 unga.
Av de arbetslösa unga är cirka 47 procent, det vill säga 28 000, låginkomsttagare. Regeringens reformer ökar låginkomstgraden bland arbetslösa unga med 3,6 procentenheter.
Antalet arbetslösa unga låginkomsttagare ökar alltså med 2 200 personer, och därmed är över hälften av de arbetslösa unga låginkomsttagarna.
Bland de unga i arbetslivet ökar låginkomstgraden med knappt två procentenheter. Det innebär att cirka 8 000 arbetande unga blir låginkomsttagare.
Många studerande räknas som låginkomsttagare
Låginkomstgraden för studerande som får studiestöd minskar med cirka en procentenhet, om statsgarantin för studielån räknas som inkomst.
Om statsgarantin inte räknas som inkomst, är över hälften av de studerande redan nu låginkomsttagare, och låginkomstgraden ökar bland dem med 6,2 procentenheter.
Beroende på räknesättet minskar alltså antalet låginkomsttagare bland studerande som får studiestöd med 1 500 eller ökar med 8 900 personer.
– Nedskärningarna i den sociala tryggheten påverkar i hög grad också andra unga än de arbetslösa, påpekar Simanainen.
Kalkylen visar att andelen låginkomsttagare är minst bland arbetande unga som bor hos föräldrarna, med sin partner eller med sin partner och barn.
Andelen låginkomsttagare är störst bland studerande och arbetslösa unga som bor i hushåll med en vuxen. Av de arbetslösa ensamboende unga är över 70 procent låginkomsttagare.
Av de ensamboende studerande som inte får studiestöd är rentav över 80 procent låginkomsttagare.
Med en närmare indelning ökar regeringens planerade reformer andelen låginkomsttagare allra mest bland arbetslösa unga som bor med barn och partner.
För dem ökar låginkomstgraden med 5 procentenheter, vilket innebär cirka 200 låginkomsttagare till.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.