Arbetsgrupp vill inte göra ändringar i strafflagen om könsstympning – fel att begrunda frågan könsneutralt, anser expert
Justitieministeriets arbetsgrupp har arbetat fram ett betänkande som handlar om att förtydliga bestämmelserna om könsstympning av flickor och kvinnor. Arbetsgruppen kom i sitt arbete fram till att den inte föreslår några ändringar i strafflagens bestämmelser.
Könsstympning av flickor och kvinnor är enligt strafflagens bestämmelser om misshandel en straffbar handling i Finland redan nu. Ingrepp som allvarligt skadar könsorgan uppfyller rekvisiten för grov misshandel.
Begrundat många olika alternativ
Arbetsgruppen har begrundat många olika alternativ för att förtydliga bestämmelserna, till exempel förbud mot alla åtgärder som gäller barn upp till en viss ålder och bestämmelser som endast gäller flickor och kvinnor.
Alla alternativ visade sig ha både fördelar och nackdelar. En ändring av de gällande bestämmelserna orsakar enligt arbetsgruppen problem som särskilt gäller definitionen av könsstympning, barnens ställning och jämställdheten mellan könen.
Av denna orsak föreslår arbetsgruppen inte några ändringar i strafflagen som skulle kriminalisera könsstympning tydligare.
Medborgarinitiativ i bakgrunden
Bakgrunden till arbetet är ett medborgarinitiativ om att förbjuda könsstympning av flickor som överlämnades till riksdagen 2019. Riksdagens lagutskott lämnade ett betänkande om medborgarinitiativet 2020.
I arbetsgruppen som berett betänkandet under ledning av justitieministeriet satt företrädare för social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Helsingfors tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Helsingfors universitet, Finlands Advokatförbund och Förbundet för mänskliga rättigheter. Arbetsgruppen var inte enig i sitt betänkande. Företrädarna för justitieministeriet ansåg att det krävs preciserande bestämmelser.
Expert: Fel att tillämpa könsneutralitet i detta fall
Johanna Latvala som är expert på arbete mot könsbaserat våld på Förbundet för mänskliga rättigheter och dess representant i arbetsgruppen, lämnade avvikande mening till protokollet. Hon anser att det hade varit motiverat att i behandlingen av frågan göra ett undantag från strafflagens allmänna könsneutralitet.
Könsstympning har i internationell rätt identifierats som en skadlig tradition. Därför anser hon att det är problematiskt att arbetsgruppen efter rätt lite diskussion har utgått från att begrunda frågan könsneutralt enligt strafflagens allmänna principer.
– Fast könsneutral brottslagstiftning är eftersträvansvärt för jämlikhetens skull, är stympning av flickors och kvinnors könsorgan våld som per definition riktar sig mot flickors och kvinnors könsorgan, skriver hon i sitt genmäle.
Latvala anser att det könsneutrala sättet att närma sig frågan försvårade arbetet i arbetsgruppen.
— Eftersom omskärelse av pojkar på grund av rådande juridiska läge ansågs omöjligt att förbjuda, ansåg man i jämlikhetens namn att det inte heller är möjligt att stifta lagar som förbjuder all form av kvinnlig könssympning, skriver Latvala.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.