Arbetsgrupp för skarvar jobbar i motvind
ARKIV/Kim LundSkarvar. ÅU-foto
Den regionala skarvarbetsgrupp som sedan hösten 2016 har försökt ta fram ett åtgärdsprogram för att minska på skarvskador och -olägenheter har inte fått mycket gjort.
Det säger Kari Penttinen som ingår i gruppen. Mycket av tiden har gått åt till att gå igenom rapporter över skarvarnas framfart och var skarvarna häckar.
Men några konkreta åtgärder för att åtgärda skarvproblematiken har gruppen inte kommit fram till, säger Penttinen.
– Alla konkreta åtgärder som vi från fiskerinäringens sida har fört fram har stött på patrull. Till exempel förslaget att olja äggen har överhuvudtaget inte gått att diskutera.
Kari Penttinen är Pargas stads representant i den regionala skarvarbetsgruppen. ÅU-foto
Penttinen som själv är fågelskådare och naturvän säger att det är fisket som lider mest av skarvarna. I synnerhet abborr- och gösbeståndet på Erstan har drabbats och därför skulle det vara motiverat att begränsa skarvstammen.
Bästa sättet är att olja eller pricka äggen, att skrämma bort skarvarna från deras kolonier gör ingen nytta säger Penttinen.
– Man gjorde det utanför Sastmola och skarvarna försvann helt och hållet. Men de flyttade till Vasa skärgård. Därför är det dödfött att skrämma skarvarna, det är bara att flytta på problemet.
Skarvkolonin på ön Urpoinen utanför Nystad är Finlands största. Foto: Kim Lund
När Penttinen invaldes i arbetsgruppen i oktober 2016 trodde han att medlemmarna skulle arbeta mot ett gemensamt mål och att man skulle enas om åtgärder för att komma åt skarvproblematiken. Men det visade sig vara önsketänkande.
– När man har folk från fågelskyddsföreningar och fiskerinäringen i samma arbetsgrupp går det inte att komma överens och ingen vill ge efter.
– Jag är besviken. Jag insåg inte att det skulle vara ett hopplöst tilltag.
Ordföranden tror på resultat
Arbetsgruppens ordförande Risto Timonen vid Egentliga Finlands NTM-central är inte lika pessimistisk som Penttinen.
– Även om det finns olika åsikter tycker jag diskussionsklimatet har varit helt okej. Bara genom att diskutera med varandra ökar förståelsen och jag är övertygad om att vi når ett lyckat slutresultat.
Timonen säger att arbetsgruppen nu främst koncentrerar sig på att göra tillståndsförfarandet för undantagslov mer flexibelt och lättförståeligt. Arbetsgruppen ska också fungera som bollplank för den nationella skarvarbetsgruppen (se skild artikel).
Den regionala arbetsgruppen har inte mötts sedan den 22 augusti. Något datum för nästa möte är inte fastslaget.
LÄS OCKSÅ:
Nationell arbetsgrupp försöker lösa skarvproblemen
Skarvbeståndet minskar i Åboland
Lamt intresse för skarvjakt i Åboland
Positionerna alltjämt låsta i skarvfrågan
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.