Är svenskspråkiga i Åbo andra klassens stadsbor?
Behovet av service på svenska i Åbo ökar i takt med att antalet svenskspråkiga ökar. Inom småbarnspedagogiken och skola visar prognoserna att antalet svenskspråkiga barn fortsätter att öka. Har staden situationen under kontroll?
När man tar del av Åbopolitikers ställningstaganden i frågor som berör stadens verksamhet på svenska, kan man konstatera att det inte är många av politikerna i Åbo som engagerar sig i frågor som berör stadens tvåspråkighet eller arrangerandet av service på svenska.
Ska det här tolkas så att intresse för service på svenska saknas eller att service på svenska är något lagstadgat och därför nödvändigt, men något som inte ska prioriteras. Det är uppenbart att arrangerandet av service på svenska i dag inte prioriteras tillräckligt högt i staden.
Det finns en lång rad frågor som någon borde ställa, men vem ska svara på frågorna? Vem koordinerar svenskspråkig service i Åbo? Är service på svenska viktig för de svenskspråkiga i staden?
Det som är problematiskt är att det inte är helt entydigt vem som borde ställa frågorna och inte är det heller klart vem som kan svara på dem. När man tittar framåt, måste man fråga sig om det finns risk för att de svenskspråkiga Åboborna blir andra klassens stadsbor?
Åbo stad kan i dag erbjuda grundservice på svenska inom bildningssektorn, men staden har tyvärr misslyckats med att utveckla servicen för att motsvara ett ökande behov. Det största problemet verkar vara att skapa ändamålsenliga verksamhetslokaler.
Vice ordförande i fullmäktige i Åbo, Ulla Achrén, SFP, skriver i en insändare att befolkningsprognosen från hösten 2020 visar att antalet svenskspråkiga barn i åldern 0 till 6 år om tio år kommer att vara drygt 170 fler än nu. Redan detta bevisar att behovet av både dagis- och skolplatser är stort.
Achrén fortsätter med att Åbos enda svenska högstadium, S:t Olofsskolan, också lider av utrymmesbrist och är i behov av ersättande utrymmen redan nästa höst. En behovsutredning pågår för S:t Olofsskolans del. Achrén vill att utredningen ska utvidgas så att den omfattar förslaget om ett allaktivitetshus i centrum av Åbo. Sådana finns med olika koncept redan flera på finskt håll i Åbo. Enligt Achrén kunde allaktivitetshuset omfatta undervisning och tjänster för dagisbarn, skolelever och seniorer på svenska.
Allaktivitetshus kan vara ett bra alternativ. Det behövs både nya och bättre svenskspråkiga servicelösningar i Åbo. Parallellt med detta måste alla svenskspråkiga organisationer och aktörer i Åbo klart höja sin profil. Syns man inte, så finns man inte.
Vi har ett kommunalval på kommande. Situationen i Åbo är ny. Det har betydelse vem som väljs till borgmästare och vem som har makten efter valet. Den finns partier som utåt sett uppvisar aktivitet och förståelse för svenskspråkiga servicelösningar i Åbo.
Det finns fyra stora partier i fullmäktige i Åbo. I kommunalvalet år 2017 var Samlingspartiet störst med 23,3 procent, andra var De Gröna med 19,9 procent, tredje SDP med 17,1 procent och fjärde var Vänsterförbundet med 16,1 procent.
Av dessa har De Gröna en aktiv roll i frågor som berör svenskspråkiga lösningar. SDP och Vänsterförbundet har en överraskande låg profil i svenskspråkiga frågor i Åbo. Samlingspartiet anser ofta att svenskspråkiga lösningar inte hör till deras ansvarsområde utan de ska skötas av andra partier.
Sannfinländarna fick 7,4 procent av rösterna i Åbo i valet 2017. Nu kan man räkna med att partiet kommer att växa betydligt i Åbo. Sannfinländarna kommer inte att bidra till bättre eller nya svenskspråkiga lösningar i Åbo. Deras agenda handlar om att helt andra frågor.
SFP och Centern fick båda 5,2 procent av rösterna i senaste kommunalval. SFP måste lyckas mobilisera sina väljare för att behålla positionerna, medan Centern utan Annika Saarikko, kan ha svårt att behålla sina tre mandat.
Det torde också vara självklart att fullmäktigemedlemmar som har beröringspunkter till en svenskspråkig vardag i Åbo, har bättre förutsättningar att förstå behovet av innovativa och vettiga lösningar för den svenskspråkiga servicen.
Det finns anledning att komma ihåg att det inte bara är antalet medlemmar i fullmäktigegruppen som avgör om man uppnår resultat i politiken. Ett brett nätverk, bra argument och förtroende bland andra politiker är också en möjlig väg att påverka besluten och stadens utveckling.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.