Är skolförvaltningen i Finland tidsenlig?
Den senaste tiden har vi kunnat ta del av flera incidenter i olika skolor. Finns det metoder som kan skapa trygga skolor i Finland?
Skolor i Pargas och Åbo har uppmärksammats på grund av händelser där både elever och lärare har agerat fel. Även på andra håll i Finland lyfter man fram problem i skolvardagen.
För en utomstående är det svårt att veta vad som exakt hänt i skolorna och vilka konsekvenserna blivit för de berörda. När det är svårt att få en helhetsbild av vad som hänt, uppstår alltid spekulationer och rykten.
I det stort uppmärksammade fallet i S:t Olofsskolan i Åbo konstaterar staden i sin utredning att stadens arbetsledningsmässiga åtgärder är sekretessbelagda. Då fakta inte finns att tillgå eller då endast en del av sakinnehållet berättas, har vi människor en tendens att fylla luckorna med våra egna antaganden.
Dylika formuleringar och motiveringar skapar ytterligare misstankar. Hur kan arbetsledningsmässiga åtgärder vara sekretessbelagda, då grundprincipen är att allt är offentligt, om det inte kan anges en särskild orsak till varför det inte är offentligt.
Vad vinner Åbo stad på att skapa en dimridå i det aktuella fallet i S:t Olofsskolan? Ju mera man undanhåller information i dylika fall, desto större är risken att fabricerad information börjar spridas. Händelserna i S:t Olofsskolan är ändå inte ännu slutbehandlade, då både polisen och regionförvaltningsverket har ärendet anhängigt.
I Pargas har det framkommit meningsskiljaktigheter mellan elever i gymnasierna, vilka verkade kulminera, när nya lokaler togs i bruk. Pargas verkar ha agerat snabbt och sannolikt kommer problemen att lösas.
När det uppstår olika störningar eller problem, är skolornas sits inte lätt. När problemen blir större handlar det ofta om händelseförlopp som skett eller sker både i skolan och utanför skolan. Hur ska och kan en skola hantera dessa fall?
Skolornas informationspraxis är också en svår sak att skapa, definiera och kalibrera. Det är helt klart att alla detaljer om det som händer i våra skolor inte är avsedda för den stora allmänheten. Det är viktigt att enskilda personers rättskydd beaktas.
Det finns många och långa lagar och regelverk som reglerar skolornas verksamhet. Det finns också många som jobbar med skolornas administration inom kommunerna och inom staten. Trots detta verkar det finnas en stor otydlighet i vad som gäller och hur man ska agera då det uppstår störningar i verksamheten.
Flera lärare vill byta bransch, många elever mår dåligt och det mesta som borde åtgärdas verkar först behöva en utredning om vad som ska utredas.
Vad är det som hindrar att man skulle försöka skapa en större tydlighet i vad som gäller i skolorna? Nu verkar det förekomma onödigt virrvarr och otydlighet i skolornas förvaltningspraxis.
De nya kommunerna, som startade för snart ett år sedan, har en stor och viktig uppgift samt mycket sakkunskap om utbildningsfrågor. Men hur är det med regelverken som definierar skolornas verksamhet, uppfyller de dagens krav?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.