Är sjukvården på mindre orter hotad?
Planerna på att förvandla Åbolands sjukhus till en tvåspråkig vårdcentral har tagit ett steg framåt.
Styrelsen för Egentliga Finlands välfärdsområde har godkänt ett föravtal som anger ramarna för att skapa en vårdcentral på adressen Kaskisgatan 13.
Ur användarnas synvinkel är det inte intressant vem som äger byggnaden där den nya vårdcentralen ska verka. Det är den nya verksamheten i byggnaden som är relevant.
I diskussionstrådar på sociala medier har det framförts en oro att en stor vårdinvestering i Åbo ytterligare försvagar vårdservicen i skärgården. Är den här oron befogad? Svaret på frågan kräver att man placerar frågan i en större kontext.
För tillfället handlar den offentliga diskussionen i olika kanaler nästan helt om den mottagning som sköts av läkare inom primärvården, trots att primärvården också innehåller många andra tjänster.
Den offentliga vården, speciellt primärvården, har redan under många år haft svårt att hitta behörig personal. Ju längre bort från de stora städerna man kommer, desto större har problemen med att rekrytera personal varit.
Då kommunerna hade hand om vården, kunde det vid behov skapas lokala och flexibla lösningar för att trygga personalstyrkan. Inom de nya välfärdsområdena måste man se till att verksamheten i det stora hela följer samma modell, oberoende av orternas särdrag.
Det är också klart att skapandet av större administrativa enheter stärker de större orterna inom det nya området. Det här gäller också de nya välfärsområdena. Det här är ett faktum som beslutsfattarna inte vill ta till sig.
Sjukvården i Finland är splittrad, ojämlik och lider av personalbrist. Personalbristen är ett större problem än bristen på pengar. På många mindre orter är det oftast endast den offentliga vården som kan erbjuda ett bredare utbud av vårdtjänster.
Utöver den offentliga vården, finns det flera privata vårdaktörer som erbjuder service till alla som kan betala. Alla arbetstagare, knappt 2 miljoner finländare, omfattas av företagshälsovård, som i vissa fall är rätt heltäckande. En del av finländarna berörs därför inte direkt av problemen inom primärvården.
Många problem kan lösas om man lyckas ordna vården för dem som mest och oftast behöver vårdtjänster. Undersökningar visar att 10 procent av användarna står för 80 procent av kostnaderna inom vården.
Det är en positiv sak att man vill skapa en tvåspråkig vårdcentral i de lokaler som varit Åbolands sjukhus. Samtidigt borde välfärdsområdet tydligt gå ut med att tanken inte är att all sjukvård i Åboland i framtiden ska finnas på Kaskisgatan 13 i Åbo.
Det finns orsak att bli mycket tydligare i den kommunikation välfärdsområdet hanterar. Ju mera begriplig information man kan leverera, desto mindre blir oron bland invånarna. Kommande planer bör innehålla en helhetssyn som omfattar vårdtjänsterna i hela Åboland.
Den stora frågan är ändå: Var man ska hitta behörig personal för att vården ska fungera i framtiden? Sjukvården på mindre orter är inte ohotad.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.