Är du trött på oredan på Salutorget? Det är inte arkeologerna – de jagar nya fynd in i det sista
Den som ogillar oredan på Salutorget kan trösta sig med resultaten av de arkeologiska utgrävningarna.
De är goda.
Tack vare parkeringsbygget har arkeologerna i Åbo firat julafton.
Redan innan de sista utgrävningarna avslutas inom några veckor vet man att man har lärt sig mycket nytt: Om Åbos historia och om de människor som bodde här.
Pia HeikkiläHär bodde ett riktigt proffs
Docent Auli Bläuer jublar över fynden som gjorts under de sista utgrävningarna som något överraskande inleddes i vintras.
Hon sorterar bitar av djurben från 1700-talet i olika lådor och förklarar entusiastiskt: De här fynden är unika!
Pia Heikkilä
Benresterna kommer uteslutande från nötkreatur och fynden tyder på att den som hanterat djurkropparna är ett proffs.
Det talar om för oss att en slaktare sannolikt verkade på 1700-talets Torggata, mitt inne i staden – inte i utkanterna, som man föreställer sig.
På 1700-talet kunde man ta tillvara
De sparsamma mängderna benrester avslöjar hur väl man tog tillvara alla delar av djuret under den omsorgsfulla självförsörjningens tid. Inga rester av hjärna, horn eller tunga – till och med mulen användes.
För sin doktorsavhandling gick Auli Bläuer i tiderna igenom 1300 kg benrester hittade i Åbo. Bland de resterna fanns ingenting som liknar det man hittat i utgrävningarna under Salutorget i vinter.
– Det är avvikande att hitta ben som dessa. De ger oss mycket ny information, säger Bläuer, vars specialområde är osteologi – hon är expert på ben.
Pia HeikkiläNej – Åbos historia är inte alls helt utforskad
Nu ska den arkeologiska nya kunskapen jämföras med till exempel kyrkböckerna från den tiden: Hittar man uppgifter om en slaktare på Torggatan? Om inte – vad tyder det på?
All ny arkeologisk kunskap är pusselbitar i historien om Åbo.
Men är inte Åbos historia redan väl utforskad?
– Vi vet ganska mycket om medeltiden. Men de senare århundradena är inte lika utforskade arkeologiskt. Det är mycket värdefullt att vi fått möjlighet till så här omfattande utgrävningar just här, där det varit möjligt att hitta spår av livet på 1600- och 1700-talet, säger Kari Uotila, arkeolog och chef för företaget Muuritutkimus som ansvarar för utgrävningarna.
Pia Heikkilä
Att kunna utföra utgrävningar på ett så stort och centralt område som Salutorget är ovanligt, och viktigt.
Torget är snart klart. Det ska vara färdigt till Åbodagen den 18 september. In i det sista pågår utgrävningarna. Just nu jobbar arkeologerna strax framför Ortodoxa kyrkan, nära det område ska bli till ”Skärgårdens hjärta” med scen, trappa, grönområde och fontän.
Arkeologerna har grävt sig ända ner till 1600-talet. Förutom djurben har man hittat rester av bland annat odlingsmark. De undersöks bland annat av docent Terttu Lempiäinen på Åbo universitet, som är expert på växtlighetens historia.
Utgrävningarna på torget har också gett arkeologisk kunskap om hur Åboborna flydde under Den stora ofreden åren 1713-1721 och att många återvänder först fem decennier senare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.