Är byalagen landsbygdens hopp?
Dalsbruks byalag firar 10 år. Byalaget grundades under en period av stor lokal turbulens. Behöver alla byar ett byalag?
Vårt samhälle har aldrig varit statiskt, det här gäller också alla lokala samhällen. Förändringsprocesserna kan delas in i tydliga och synliga förändringar och omvandlingar som sker småningom.
En kommunsammanslagning utgör exempel på en tydligt och synlig förändring, medan statliga myndigheters stegvisa nedmontering av sin verksamhet på landsbygden har skett relativt obemärkt.
När staten och kommunen via olika reformer får en mindre roll i lokalsamhället, växer den tredje sektorns roll för att hålla den egna byn livskraftig. Med tredje sektorn avses här alla lokala föreningar och organisationer som jobbar med fokus på den egna orten.
Byalagens starka sida jämfört med många andra föreningar är att de kan ha en bred och varierande agenda. Ett aktivt byalag kan lyfta fram akuta lokala behov och samtidigt jobba långsiktigt med frågor man inte kan lösa över en natt.
I bästa fall blir ett byalag en lokal garant för samhörighet och framåtanda. Genom att förmedla den lokala atmosfären utanför den egna byns gränser, skapas förutsättningar för att intresset för den egna byn växer.
Många byar är i dag direkt illa ute, på grund av att nästan alla de större samhällstrenderna gynnar de större tätorterna. Urbanisering, låg nativitet och invandring är några exempel på starka samhällstrender som gynnar städerna.
För att de små samhällena ska finnas kvar och det ska finnas aktivitet året runt, behövs lokala eldsjälar. Det gäller att jobba med att göra de lokala styrkorna ännu starkare.
Kommunerna blir mera som byalag i framtiden, men då kommunerna måste balansera mellan behoven i flera byar, kan ett byalag helt fokusera på den egna byn.
Dalsbruk är ett ypperligt exempel på ett lokalt samhälle i stark förändring. Dalsbruk är i dag den perfekta platsen för att genomföra en akademisk kurs i empirisk kultursociologi. I Dalsbruk finns industrins själ ännu starkt kvar trots att produktionen har upphört.
Dalsbruk råkade ut för två grundläggande förändringar inom några år, en kommunsammanslagning och en konkurs. Dessa två omställningar var helt oberoende av varandra, men de förändrade Dalsbruks roll och kollektiva identitet på ett genomgripande sätt.
Det är inte bara Dalsbruk som har förändrats, hela Kimitoön har under åren ändrat skepnad. År 1910 fanns 14 466 invånare på Kimitoön, ännu år 1950 fanns det 13 395 invånare på Kimitoön, i dag är siffran drygt 6 600 invånare.
Dalsbruks byalag har valt rätt väg genom att lyfta upp möjligheter och skapa nya evenemang. Vid behov har man också sammankallat till diskussion kring aktuella frågor.
Den stora frågan för Dalsbruks byalag, andra byalag och föreningar överlag är hur man ska få med yngre i verksamheten. Här är svaret kanske att ett byalag sannolikt är det effektivaste sättet att påverka vad som sker i den egna näromgivningen.
Svaret på frågan om alla byar i framtiden behöver ett byalag är ja.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.