Förflytta dig till innehållet

Äppelgården Brödtorp i Pojo satsar på kvalitet – ”Finländska äpplen ska man kunna äta med skalet på”

Fredrika Blomqvist
En kvinna står på en stege och plcokar äpplen på äppelgården Brödtorp i Pojo.
De populäraste äppelsorterna på gården är Åkerö och Nanna. På bilden är det äppelsorten Nanna som plockas.

En bit utanför Pojo centrum finns Brödtorp. En gård som drivs av Gustaf Knape och Janina Knape . På gården odlar de äpplen, spannmål, bär och har även skog och höglandsboskap. De populäraste produkterna är äpplen från gården och äppelsaft. Det har odlats äpplen på gården sedan 1850-talet och Gustaf Knapes släkt har bott på gården sedan 1916. År 2017 tog Gustaf och Janina Knape över. Brödtorp är en av få äppelgårdar som säljer sina äpplen i Raseborg.

En man och en kvinna står bredvid varandra och tittar in i kameran. Mellan dem ser man ett äppelträd. Paret står i sin äppelodling i Pojo.Fredrika Blomqvist
Brödtorp i Pojo, Raseborg, är en äppelgård som drivs av Gustaf och Janina Knape.

– Vi har ungefär 20 olika äppelsorter. Men vi försöker minska antalet sorter och i stället odla mer av varje sort, säger Janina Knape.

Till de populärare äppelsorterna hör en av de äldre sorterna Åkerö och en av de nya sorterna Nanna. Förutom i självbetjäningsboden på gården i Pojo, hittar man äpplen från Brödtorp även i S-Market i Pojo, Karis och Ingå. Äpplen från gården säljs också på olika marknader i regionen. Gårdens äppelsaft går även att få i K-Rauta i Karis, Fokus kafé och Ekkulla kafé. Gustav Knape berättar att det beror mycket på butiken om äpplena från gården går åt bra eller inte och om de klarar av att konkurrera med utländska äpplen.

– Det beror mycket på hur de sätter fram äpplena i butiken och hanterar dem. Men vi har haft ett bra samarbete med butikerna. Folk har nästan hunnit glömma bort inhemska äpplen under den tiden de inte funnits i butiken. Så det blir som en ny produkt som ska ut på marknaden varje år vilket kan vara svårt. Vissa handelskedjor har vissa kvoter som ska säljas av det som partiaffärerna har köpt in och då sätts de längst fram i ledet. Det som brukar hjälpa är om kunderna frågar efter våra äpplen i butiken, säger Gustaf Knape.

– De åländska äpplena ska alltid fort ut på marknaden vilket brukar pressa ner priserna. Men jag skulle inte säga att vi tävlar om att komma först ut på marknaden. För oss är det viktigare att satsa på kvaliteten, säger Janina Knape.

Närbild på äpplen på gården Brödtorp i Pojo.Fredrika Blomqvist
Äpplena från Brödtorp säljs även i butiker i Raseborg.

På gården odlas väldigt lite sommarsorter eftersom hållbarheten på dem inte är den bästa. Äppelsäsongen börjar ungefär i mitten eller i slutet av augusti. Under högsäsongen brukar gården ha mellan 100 och 200 kunder per månad. Årets äppelskörd på gården ser ut att bli normal.

– På grund av hettan i våras gick blomningen på vissa sorter snabbt över och de hann inte bli pollinerade. Andra sorter som blommade lite tidigare blev riktigt bra, säger Gustaf Knape.

Vädret är den största utmaningen då det gäller att odla äpplen berättar Janina Knape.

– Du kan läsa på hur mycket som helst och göra enligt alla regler. Men vädret kan man inte kontrollera, säger Janina Knape.

En närbild på en äppelodlaren Janina Knapes hand som håller i ett äpple av sorten Nanna. I bakgrunden syns flera röda äpplen i trälådor.Fredrika Blomqvist
Janina Knape visar hur man ska plocka äpplena. Om man tar tag i äpplets sidor blir det bruna fläckar berättar Janina Knape.

Olika sjukdomar som skorv kan utmana äppelodlandet. Också insekter kan ställa till det, som exempelvis lövvedborre, en insekt som planterar en svamp på trädet som sedan tar livet av trädet.

– Framför allt små träd dör av lövvedsborrens svamp och det finns nästan inget man kan göra för att hindra det, säger Gustaf Knape.

Vid äppelträden har det placerats ut fermonfällor som lockar till sig insekter. När trädet besprutas bildas det en liten dimma över hela trädet. Det här tar ändå inte kål på alla djur. Utan endast insekterna i fermonfällan.

– Mot skorv har vi delvis använt kaliumkarbonat den här tiden på året. Tidigare på säsongen använder vi kemiska preparat för att hålla odlingen i schack. Men så här nära skörden vill vi helst inte använda kemikalier, säger Gustaf Knape.

– Finländska äpplen ska man kunna äta med skalet på, säger Janina Knape.

En man och en kvinna går bort från kameran. De vandrar mellan äppelträd på deras äppelodling i Brödtorp, Pojo.Fredrika Blomqvist
Släkten Knape kom till Brödtorp år 1916. Sedan 2017 driver Gustaf och Janina Knape gården.

Ett av de vanligaste felen människor begår med äppelträd, enligt Gustaf och Janina Knape, är att de låter äppelträden bli för täta.

– Klipper man för sällan och mycket blir det stora lövmassor på trädet, säger Gustaf Knape.

– Och om äppelträden är täta samlas fukten inne i lövverket och äpplena får inget ljus. Om man har fyra större kvistar som man vill ta bort ska man ta en nu och en nästa år så blir det inte så stor stress för trädet. Viktigt är också att man inte kapar kvistarna på hälften, säger Janina Knape.

– Det beror också mycket på vad målet med äppelträden är. Har man äppelträden mest för att äta lite och för att de är vackra så behöver man inte beskära i träden varje år, säger Gustaf Knape.

En kvinna står på en stege och plockar äpplen på äppelodlingen på gården Brödtorp i Pojo. Framför kameran ser man flera trälådor med äpplen.Fredrika Blomqvist
Kring 20 olika äppelsorter odlas på Brödtorp. Äppelodlingen omfattar cirka fem hektar.

Äppelproduktionen i Finland och import av äpplen

Heidi Wirtanen, verksamhetsledare för Frukt- och bärodlarnas förbund i Finland, berättar att det odlas cirka sju miljoner kilo äpplen per år i kommersiellt syfte i Finland.

– Många kommersiella fruktodlingar använder i dag klimatkontrollerade lager vilket bidrar till att det går att få tag på inhemska äpplen långt in på våren. Säsongen för inhemska äpplen räcker vanligtvis ända till slutet av mars, ibland till och med ända till maj, säger Wirtanen.

I klimatkontrollerade lager kan man noggrant kontrollera ljus, temperatur och luftens sammansättning så att mognadsprocessen blir långsammare och äpplena håller längre. Äppelproduktionen i Finland har länge hållits på samma nivå och de inhemska äpplen som odlas brukar också gå åt. Antalet äpplen som importeras från utlandet har sjunkit under åren 2021 och 2022.

– Tidigare importerades det cirka 40 miljoner kilo äpplen till Finland. Men mängden har sjunkit och 2022 importerades knappt 29 miljoner kilo. Enligt en analys av 2000-talets äppelimport kommer över 50 procent av alla äpplen som importeras till Finland från Italien, säger Wirtanen.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter