År 2017 gjordes 1 165 polisanmälningar för hatbrott, en ökning med 86 jämfört med året innan. Det framgår av Polisyrkeshögskolans rapport över hatbrott i Finland som publicerades på måndagen. Hatbrott mot finlandssvenskar nämns inte i rapporten.
– Språk är ett motiv till hatbrott, men varken 2016 eller 2017 har någon finlandssvensk polisanmält hatbrott, säger Jenita Rauta, forskare vid Polisyrkeshögskolan.
Det är förstås skäl att komma ihåg att det finns ett stort mörkertal, det vill säga fall som inte når polisen. Rauta uppskattar att cirka tjugo procent av alla hatbrott polisanmäls.

Hat på gator och torg

Hälften av alla polisanmälningar gjordes till följd av verbala förolämpningar, hot och trakasserier. Det är 42 procent fler än under 2016. Slagsmål ledde till färre polisanmälningar.
Allt oftare sker hatbrott på internet, men vägar, gator och torg är fortfarande den vanligaste platsen för hatbrott. Där sker 22 procent av alla misstänkta hatbrott.
Det vanligaste motivet till hatbrott är fortfarande offrets etniska bakgrund. Men andelen brott där etnicitet uppges som motiv är rekordlåg. Rauta uppskattar att det beror på att motiven har bokförts som religion i stället för etnicitet.

Åtgärder har effekt

År 2016 misshandlade en nynazistisk demonstrant en förbipasserande till döds vid Helsingfors centralstation. Till följd av händelsen bildades en nationell utredningsgrupp för hatretorik vid Helsingforspolisen.
– Att centrera kunskap till en grupp har visat sig ha positiva effekter. Det krävs erfarenhet att identifiera var gränsen mellan yttrandefrihet och straffbara hot går, säger Tarja Mankkinen, utvecklingschef vid Inrikesministeriet.
Polisens utbildning och tilläggsresurser syns också i statistiken. Mellan 2016 och 2017 tredubblades antalet domar med huvudbrottsrubriceringen hets mot folkgrupp.
– Diskriminering föder hat. Hat föder förföljelse, och förföljelse leder till folkmord, säger lagstiftningsrådet Ville Hinkkanen på Justitieministeriet och drar paralleller med förintelsen.
Jenita Rauta säger att det är viktigt att undersöka hatbrott för att förstå de bakomliggande orsakerna.
– Hatbrott sker inte av en slump. Hat riktas ofta mot någon synlig eller kulturell egenskap hos offren. De offer som blir utsatta för hatbrott kan tappa tilltron till samhället och till och med radikaliseras.
Därför är det viktigt att polisen uppmärksammar hatbrott och jobbar med förebyggande verksamhet, enligt Rauta.