Antalet personer som behöver ekonomisk hjälp ökar – märks inom diakonin
Carita Eklund jobbar som diakonissa vid Åbo svenska församling och träffar allt fler som behöver hjälp. Foto: Monica Forssell
Vi kan kalla henne Milla. Då Milla ännu var i arbetslivet jobbade hon som städare och hade ensam hand om två barn.
I dag är barnen utflugna, hon är 59 år, lyfter invalidpension på grund av en ryggskada och bor i Åbo.
Med en bakgrund som ensamförsörjare och städare är Milla van vid att tänja på slantarna men riktigt så mycket som hon i dag är tvungen att tänja hade hon inte tänkt sig att hon skulle bli tvungen till.
För ett antal år sedan gick Milla i borgen för ett lån som hennes goda vänner ville lyfta. Dessvärre kunde vännerna inte betala tillbaka sitt lån och nu driver utmätningsbyrån in pengarna av Milla i stället.
Att hon bittert ångrar att hon under pappret, tröstar föga.
Vi träffas på diakonissan Carita Eklunds arbetsrum i Aurelia, Åbo svenska församlings hus i centrum av Åbo. Det är ett ljust och trevligt rum med fin utsikt över salutorget.
Milla berättar gärna om sin situation, men vill inte visa sig med namn och bild i tidningen och ber därför att få vara anonym.
-Annars är jag lycklig men jag har så mycket skulder, suckar hon. Och tanken på att aldrig bli kvitt skulderna stressar. Det värsta är att det inte ser ut att finnas något slut och det stressar.
Millas månatliga inkomster inkomster består av 1051 euro pension och ett hyresbidrag på 284 euro.
Också utan utmätningen skulle inkomsterna vara små men då nästan 300 euro varje månad går till utmätning är det som blir kvar efter att hyran på drygt 600 euro är betald, kring 400 euro i månaden.
Det ska räcka till mat, tvättmedel, mediciner, telefon, kläder, försäkringar, läkarbesök, tandläkarbesök och så vidare.
Konserter, biobesök, nya kläder och resor är helt uteslutna. Att försöka spara något för att någon gång kunna göra eller köpa något extra är också omöjligt.
I stället jagar Milla mat till nedsatta priser, gratis matkassar och behöver hon något nytt köper hon det på loppis.
Kommer hon över till exempel ett större, billigt parti köttfärs, steker hon upp färsen och fryser in.
-På torget kan man också fynda påsar med bananer för en billig peng, tipsar Milla.
Diakonin vid Åbo svenska församling har ungefär hundra kunder per år. Över hälften av klienterna behöver ekonomisk hjälp och på bara fem år har det totala antalet klienter fördubblats.
Den summa pengar som delas ut per år har också stigit från cirka 13 500 år 2012 till 27 600 i fjol.
I summorna ingår också pengar som diakonin beviljats av olika föreningar och fonder.
De flesta som får hjälp är ensamboende. Ungefär hälften är i åldern 29–64 år, cirka en fjärdedel unga vuxna och drygt en fjärdedel äldre över 64 år.
För barnfamiljernas del handlar det ofta om kortvarig hjälp i akuta kriser medan hjälpen för de äldre och de unga ofta inbegriper någon form av socialt stöd.
För att få hjälp via diakonin måste man först ha ansökt och fått ett beslut om utkomststöd. Huruvida ansökan godkänts eller förkastats spelar ingen roll.
-Vi har budgeterade medel och klara riktlinjer för i hurdana situationer vi kan hjälpa och hur mycket vi kan hjälpa, förklarar Carita Eklund och sammanfattar:
-Om man har bara cirka 10 euro att röra sig med per dag får man nog hjälp.
Till exempel kan diakonin bevilja mathjälp för 30 euro, max 6 gånger i året. Tillfälligt kan den som behöver hjälp också få hjälp med räkningar och diakonin har möjlighet att ansöka om bidrag från olika fonder och föreningar och den vägen få ekonomisk hjälp åt den som har det svårt.
Eklund har jobbat som diakonissa sedan medlet av 1990-talet och hon har märkt att de som behöver hjälp blir allt fler. Stöddjungeln har också blivit allt svårare att ta sig fram i, säger Eklund.
-Det är inte lätt att veta vad man har rätt till.
Milla har ansökt om skuldsanering men fått avslag eftersom inte en tillräckligt stor del av lånet ännu är återbetald.
Hon planerar att söka utmätning av vännerna som i tiderna lyfte lånet och en ny, billigare hyreslägenhet står också på önskelistan.
Det hon drömmer mest om är att kunna bjuda hem sina vänner på middag och kanske att en dag kunna köpa en ny soffa.
Vem som helst kan råka i trångmål och behöva hjälp men yrkesgrupper som förtjänar 2000 euro eller mindre per månad är en utsatt grupp, säger Eklund.
Det behövs bara en större räkning, långvarig sjukdom eller en olycka och pengarna räcker inte till.
Förutom att det med små inkomster är närmast intill omöjligt att spara pengar är inte heller den kommande pensionen något att se fram emot.
-Förtjänar man lite har man också ofta en låg pension, slår Eklund fast.
Ett råd som Eklund gärna ger handlar människorelationer. De inbringar inte reda pengar men kan trots det ha stor betydelse.
-Värna om människorelationerna. Se till att ha olika sammanhang – en förening, en kamratgrupp. Tala med grannarna. En dag kanske det är du som råkar ut för en olycka och behöver hjälp med matkassen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.