Analysen av Västanfjärd ger högt betyg för skola och dagis – men tryggheten är snäppet sämre
I byn Västanfjärd, känd för sitt aktiva föreningsliv, för den hemtrevliga gesten att alla hälsar på alla och för den aldrig sinande talkoandan, pågår Västanfjärds byaråds arbete med att skapa en ny sockenplan.
Enligt byns egen slogan sägs allting vara lite bättre i Västanfjärd, men nu är det långsiktiga målet att ytterligare förbättra byn – kanske allting är mycket bättre i Västanfjärd i framtiden?
Det Leader- och fondfinansierade projektet med att förnya sockenplanen startade byarådet i höstas och då inledde också projektanställda Ann-Sofi Österberg-Aikio sitt arbete. En del av detta tvååriga projekt är en bobarhetsanalys, som nu är så gott som klar.
– Den är en slutsats av ögonblicksbilder om hur det är att bo i Västanfjärd, konkretiserar Mats Nurmio, delaktig genom byarådet.
”Kartläggningen hjälper oss att stärka det som gör Västanfjärd till en bra ort, men också att identifiera det vi behöver jobba på” skriver Nurmio i ortens egen tidning Västanfjärdsbulletin.
Emilia ÖrnmarkDagis, skola och valdeltagande får högsta betyg
Analysen består av 45 indikatorer som visar på hur bobart Västanfjärd är. Riktigt gott resultat får bland annat barnomsorgen, skolan och valdeltagandet. Gott resultat får varumärket, ortsbornas hälsa (enligt egen uppfattning), havsekosystemets tillstånd samt trygghet och integration.
Sämre resultat ger till exempel indikatorerna för andelen lokalt producerad energi, hur mycket av ortsbornas inkomster som spenderas i Västanfjärd samt åldersstrukturen och befolkningstillväxten de senaste tio åren.
– Några överraskningar kom det här inte med, snarare påminnelser om till exempel vikten av fungerande havsekosystem och betydelsen av den lokala kulturen, säger Nurmio.
Vadå bobarhet?
Bobarhetsbegreppet (på engelska: habitability) utvecklas samtidigt vid skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi – en given samarbetspartner i arbetet med sockenplanen. Fler kommuner, till exempel på Åland och i Borgå, genomför projektet samtidigt, vilket varit ett stöd i arbetet.
Att vara bobar betyder att det finns jobb, bostäder, skola, färjor, gemenskap, och så vidare – det som förutsätts för att kunna vara ett hållbart samhälle, som kan ta hand om sina människor, sköta sin natur och vårda det omgivande havet eller vattenområdet.”
Varför når inte till exempel indikatorn för integration högsta betyg, vad kunde göras bättre?
Österberg-Aikio förklarar att även om alla blir sedda i lilla Västanfjärd, föreningarna är öppna och det ordnas evenemang för alla och kaffestunder varje vecka är det en mer organiserad integrationsverksamhet som saknas.
Att tryggheten inte får fulla poäng hänger ihop med att här inkluderas även till exempel tillgången till hälsovård – en service som inte längre finns i Västanfjärd.
Emilia ÖrnmarkBygger på bland annat en enkät
Input till analysen kommer från en invånarenkät, från statistik och från de fem arbetsgrupper som har jobbat med olika temaområden (ekosystem, energi, ekonomi, samhällsservice och sociala nätverk). På enkäten svarade 204 hel- och deltidsbor, vilket Österberg-Aikio och Nurmio är nöjda med.
Plock ur enkätsvaren
• 94 % av de som svarade är stolta över Västanfjärd.
• 95 % av de som svarade känner sig mycket trygga eller ganska trygga i Västanfjärd.
• 77 % av de som svarade brukar rekommendera människor att flytta till Västanfjärd
162 av de 204 svarande var svenskspråkiga, resten finskspråkiga. Den största gruppen svarande var 41-65 år gamla.
Källa: Västanfjärds byaråds webbplats.
Nurmio var med i ekosystem-gruppen och lyfter speciellt havsekosystem som ett intressant tema för Västanfjärd. För att värna om miljön kunde man till exempel göra mätningar längs hela kusten. Ekonomi och energi visade sig vara de mest utmanade ämnena.
LÄS OCKSÅ
Det ska bli ännu lite bättre i Västanfjärd – ny sockenplan i startgroparnaNy sockenplan är steg två
Del två i det här projektet är att utgående från bobarhetsanalys gå in på vilka åtgärder som ska göras för att förbättra Västanfjärd. Grundat på åtgärdsförslag görs den nya sockenplanen upp för de kommande tio åren.
Många av guldkornen i Västanfjärd, som till exempel byabibliotekets viktiga roll för gemenskap och kultur, är svåra att få fram i bobarhetsanalysen. Men nu blir det tid för dem.
Arkiv/Emilia Örnmark– Från temaarbetsgrupperna har det redan kommit en hel del idéer för framtiden, säger Österberg-Aikio.
Vidare kommer man att se vad andra byar gjort bra och bredda arbetet genom att ta del av gjorda bobarhetsanalyser från Åland och Borgåtrakten.
Resultaten av bobarhetsanalysen kommer att presenteras på Kalkholmsestraden i Västanfjärd under Öppna byars dag på lördag klockan 16.
I Västanfjärd bor drygt 700 personer, 82 procent av dem svenskspråkiga. Här finns mer än 650 sommarstugor. Västanfjärd blev år 2009 en del av Kimitoöns kommun.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.