Almahemmets personal efter beslutet att skjuta upp renoveringen: Det är tröttsamt att inte veta hur det ska gå
Adrienne WesterbackOsäkert läge. På serviceboendet Almahemmet i Kimito vill man inte ha ett förhastat beslut men är trött på att det dröjer. Bild: Adrienne Westerback.
På Almahemmet i Kimito är man lättad men också besviken över kommunstyrelsens avgörande att återremittera frågan om en renovering av serviceboendet.
Lättad över att inga förhastade beslut har tagits, men besviken över att inte få några konkreta besked.
– Man går och hoppas på att få veta hur det blir och så stannar allt upp igen, säger Carina Karlsson.
Hennes kollega Päivi Granqvist instämmer.
– Det är tröttsamt då allt fortsätter att vara osäkert, det stör arbetsron, säger hon.
Inget överraskande beslut
Beslutet kom inte som någon överraskning, även om Karlsson och Granqvist tycker att det är synd att inte komma någon vart.
Nu ska en helhetsbedömning av äldreomsorgen i kommunen göras och den ska vara klar senast i oktober.
I samband med den här bedömningen görs också en ny konditionsgranskning av Almahemmet. Den här gången ska inneluften beaktas, något som inte gjordes vid den senaste granskningen.
Karlsson och Granqvist menar att Almahemmet ändå är mycket funktionsdugligt.
– Något kan såklart förbättras, men till en början räcker det nog med att göra mindre åtgärder, konstaterar Granqvist.
– Luftkonditioneringssystemet rensades också nyligt så luften har blivit betydligt bättre, tillägger Karlsson.
De hoppas att undersökningen nu ska göras ordentligt så att inget blir okontrollerat.
”Känns som att jobbet inte uppskattas”
Päivi Granqvist och Carina Karlsson är fundersamma över det föreslagna alternativet att hyra in sig i den fastighet som vårdbolaget Esperi Care just nu hyr i Kimito.
Enligt dem är fastighetens utrymmen inte lämpliga för många av Almahemmets klienter, som till stor del är sängliggande. Mycket skulle därmed behöva åtgärdas inför en eventuell flytt.
– Det skulle inte heller vara gratis så jag vet inte vad man skulle spara in på det, undrar Granqvist.
Det som ändå bekymrar både Granqvist och Karlsson mest just nu är hur diskussionerna kring vården i kommunen förs.
– Det känns som att vi är något man bara vill bli av med, som att vi mest är till besvär, säger Carina Karlsson.
Päivi Granqvist anser också att klienternas vårdbehov inte alltid tas i beaktande.
– Det är tungt att jobba då det sparas in på arbetsmedlen, säger hon. Ibland känns det som att vårt jobb inte uppskattas.
Hoppas på det bästa. Katarina Forssell, t.f. förman på Almahemmet, poängterar betydelsen av att personalen hålls kvar i serviceboendet. Bild: Adrienne Westerback.
Personalen är det som håller Almahemmet uppe
Katarina Forssell, t.f. förman på Almahemmet, menar att det visserligen är kämpigt att frågan om renovering skjuts upp än en gång, men att hon inte heller vill se att ett beslut tas till vilket pris som helst.
– Jag hade nog varit bekymrad om man kommit fram till att flytta verksamheten utan någon vidare utredning, säger hon.
För Almahemmets del upphör också mångas arbetskontrakt i september i år, alldeles innan helhetsbedömningen av vården ska vara klar.
– För oss är det viktigt att hålla kvar så många som möjligt i huset, säger hon. Det är den starka personalen som håller serviceboendet uppe.
Carina Karlsson och Päivi Granqvist trivs mycket bra på Almahemmet och ser gärna att de skulle få stanna i de nuvarande utrymmena.
– Vi vill vara kvar, men vi är också trötta och vill få ett slutgiltigt beslut, säger Karlsson.
Tack världens bästa personal för att ni finns! Ni är starka, kloka, proffsiga och uthålliga. Utan er skulle huset ha fallit för länge sedan. Tack vare er är det nu fullt av gemenskap, glada röster, skratt och värme. Allt det som våra åldringar förtjänar, nu och i framtiden. Att leverera det här i ur och skur, under rivningshot och ständigt ändrade framtidsplaner kräver mod, styrka och ett stort hjärta! Tack kära ni!