Allt ska vara möjligt då Axxells nybygge planeras för framtiden
Medan Sarlinska skolans gymnastiksal rivs planeras det för fullt hos Kustfast och Axxell kring vad som ska ingå i deras del av skolcentret.
Redan år 2010 då Åbolands yrkesinstitut gick med i Axxell (ett år efter att Karis Kurscenter anslutit sig) och då fastighetsaktiebolaget Kustregionens utbildningsfastigheter (Kustfast) tog över skolfastigheterna konstaterade man att Pargasenheten hade den största reparationsskulden.
Lyckat första experiment
Då vi snabbspolar tio år framåt har man från Kustfasts och Axxells håll insett att årskullarna minskat och att behovet av sanering fortfarande finns, påpekar Kustfasts vd Joakim von Bergmann.
– I princip kan man konstatera att fastigheten på Vapparvägen 4 skulle räcka till för Axxells och de båda gymnasiernas behov, men den idén rann ut i sanden. Att Paraisten lukio flyttade in på Vapparvägen var ett positivt första experiment, säger han.
Det ena ledde till det andra – intentionsavtalet med Pargas stad om ett nybygge för Axxells och Optimas behov undertecknades förra sommaren. Staden köpte Vapparvägens fastighet av Kustfast med aktier i bolaget och den sista delen av aktiepotten löste Kustfast in för en dryg kvartsmiljon euro.
Axxell har tidigare erfarenhet
Axxells rektor Lena Johansson konstaterar att det för deras del kändes lätt att haka på då det fanns en vilja att sammanföra två högstadier, två gymnasier, Axxell, Optima och till vissa delar också medborgarinstitutet Kombi i en helhet bestående av tre huskroppar på Skolgatan.
– I den processen har Pargas stad tagit mycket hjälp av konsulter och bollat tankar med proffs inom den här typen av processer. Att Axxell har erfarenhet av liknande processer från tidigare, bland annat med Bangatan i Karis, underlättar förstås, säger hon.
Det gäller att tänka om helt då det kommer till användningsgrad – Axxell utgår i princip från att utrymmena har en användningsgrad på 80 procent mellan klockan 8 och klockan 20 – något som är en helt ny tanke för en skola som varit van med att huset är i användning mellan 8 och 15.
– Jag brukar dra till med konstaterandet att den stol som ingen sitter på kostar mest. Är det trångt, är det ur förvaltarperspektiv inte så problematiskt, eftersom det då finns någon instans som betalar hyra, inflikar von Bergmann.
Den föränderliga yrkesutbildningen
En sak som Johansson poängterar flera gånger är att yrkesutbildningen lever i ständig förändring. Något som Bangatan i Karis också är ett bevis på. Den fastigheten var dessvärre delvis föråldrad redan då Axxell flyttade in.
– Om vi i dag går in för att vi ska ha en bygg- och en elverkstad i vår nya fastighet, kan det vara att vi om fem år behöver något helt annat. På Bangatan hade vi 16 studerande på till exempel bilmekanikerutbildningen och byggutbildningen, och likaledes klassrum för 16 studerande i gemensamma ämnen – men för de gemensamma ämnena hade vi behövt större klassrum.
– Det att yrkesutbildningen är så föränderlig ställer förstås stora krav på planeringen. Samtidigt som vi vill ha utrymmen som är skräddarsydda, vill vi inte binda upp oss. Sanningen är att om fem till tio år kommer något yrkesämnes utrymmen sannolikt att vara i annan användning än de ursprungligen byggts för, säger von Bergmann.
Svårt att spå framtidens behov
Johansson påminner att byggnaden ska användas ännu i femtio år – och att behoven helt garanterat kommer att vara annorlunda.
– Lärare och andra måste kunna stiga ur dagens skor och fördomsfritt blicka framåt. Att det kan vara trångt de närmaste fem åren är en ny tanke för många, men inte nödvändigtvis för oss. Trenderna är svåra att förutse, men till exempel i dag är det allt fler som går ut nian som inte blir kvar på hemorten, säger hon.
Pedagogisk vinkling i allt
En genomgående tanke i Axxells nybygge är att alla miljöer ska ha en pedagogisk vinkling, vilket till exempel kunde förverkligas genom att ventilationsrören och fastighetstekniken inte byggs in i väggarna – utan får stå framme.
Rören kunde förses med information om vilken funktion just de rören har och den vägen kunde hela byggnaden fungera som ett slags klassrum.
Likaså blir det solpaneler på taket, som studerande delvis själva kommer att installera som en del av sina studier. Ett konkret samarbete mellan fastighet och innehåll.
– Det är säkert något som också kan intressera högstadiets fysikundervisning, påpekar Johansson.
Vill ha städ- och kosthåll i egen regi
I ett skede planerades till och med ett ömsesidigt fastighetsbolag med staden och Kustfast som ägare enligt procentuell andel av ytan, men den idén stötte på patrull i och med vissa fundamentala skillnader. En sådan var den med städning och kosthåll, där Axxell ser ett klart mervärde i att själva producera dessa tjänster.
– Våra verksamheter är helt enkelt så annorlunda med verkstäder som måste tas hand om och köket som ska fungera både som lärmiljö och skolkök, säger Johansson.
Arkiv/Mikael HeinrichsI den nya byggnaden kommer det att finnas ett kök som betjänar både kockstuderande och storköksverksamheten. Det blir heller ingen matsal i traditionell mening, utan en aula som kan användas till annat då man inte äter där.
Det samma gäller andra utrymmen, de ska kunna användas av följande grupp, kanske till något helt annat, då den föregående gruppen är klar.
– Det gäller att slå kullerbyttor i tanken, vilket vi har gjort förr. Den första gången är svår, men efter det blir det lättare, intygar Johansson.
Café och flera ingångar
Ett café planeras också som en samlingspunkt för alla personalgrupper och studerande. Några stora omklädningsrum blir det inte heller, utan enskilda utrymmen där man kan byta om.
– Där liksom i andra utrymmen måste vi ta i beaktande att Axxell har ett behov av att ta emot utomstående i olika sammanhang, till exempel i en del av utbildningarna som en del av kundbetjäningen. Därför måste vi ha flera skilda ingångar, påpekar von Bergmann.
Inga skisser ut ännu
Några skisser vill man inte gå ut med ännu i detta skede, eftersom en del av detaljerna ännu kan komma att ändras. Men i stort sett kommer verkstäderna i det nya bygget att ligga mot norr, det vill säga Skärgårdsvägen. Söderut byggs fastigheten ihop med stadens nybygge.
Bygglovsansökan lämnas in under hösten och byggarbetet siktar man på att inleda sommaren 2022. Realistiskt ser Johansson och von Bergmann att man kunde ta i bruk den nya fastigheten vid årsskiftet 2023–2024.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.