Allt mer ruljangs på Brusaby gård – fler praktiska timmar i ladugården för de studerande
Kvällsutfodring, flytt av tackor, promenad med bässen och annan djurhantering som till exempel ryktning av kor – det är några av de studerandes programpunkter vid Brusabys ladugård i Kimito den här dagen.
Fyra timmar blir det i ladugården i dag för Anita Ramsay från Kyrkslätt, Lina Kiukkonen från Vanda, Cia Coliander från Esbo och Ida Rehn från Karis.
Emilia ÖrnmarkDe studerar andra året på djurlinjen vid Axxell Brusaby och avlägger som bäst kursen ”Skötsel av produktionsdjur och omsorg om deras välbefinnande”. De uppskattar alla att få vara här med djuren och ingen av dem är främmande för tanken att jobba med kor i framtiden.
– Jag vill nog satsa på det här, säger Anita Ramsay bestämt.
– Korna är så tama, de är roliga då de brukar slicka på kläderna, säger Ida Rehn.
Flickorna har sina egna favoriter bland korna, och dem kan de också namnen på. Att få hantera korna gillar de mest.
Bojsa LignellSamarbetar med mjölkgård
Sedan ungefär ett år tillbaka är det betydligt mera aktivitet på Brusaby gård än förr. Det hänger ihop med ett samarbete med mjölkproduktionsbolaget Maitohuhta i Bjärnå.
Det går ut på att skoljordbruket vid Axxell Brusaby köper upp de kalvar som föds vid Maitohuhta. Djuren semineras i Brusaby, och sedan köper Maitohuhta dem tillbaka som dräktiga kvigor ungefär en månad innan kalvningen.
De första mjölkkorna har redan sålts tillbaka från Brusaby till Maitohuhta.
Nötkreaturen på gården är dubbelt fler än innan samarbetet och uppgår nu till cirka hundra, inklusive de dikor av rasen Hereford som fortfarande finns här. Brusabys enhetschef Tomas Björkroth är nöjd med hur samarbetet fungerar.
– Kalvskötseln gör att vi har mycket fler studerande och studerandetimmar på skoljordbruket för tillfället, säger han.
– Undervisningen har gått från förevisningar till mer praktik, alltså från att visa till att göra, säger läraren Ingeborg ”Bojsa” Lignell .
Emilia ÖrnmarkViktigt att studerande lär sig om kons beteende
De studerande får följa med kalvarna ända från att de bekantar sig med sin tillfälliga hemort i Kimito tills de är kvigor som snart ska kalva.
– Det viktigaste är att lära sig följa med brunsten. Det bästa är om de studerande kan känna igen beteendet, men då måste man förstås först veta vad ett normalt beteende är. Vid brunst blir de oroligare och börjar hoppa på varandra, förklarar Lignell.
Men varje djur har också en aktivitetsmätare kring halsen som till Lignells telefon ger alarm om pågående brunst.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkNumera har Brusaby en egen gårdsinseminatör, Sergii Voitevych, och man gör således insemineringarna i egen regi. Det här gör arbetet med korna smidigare och mer lärorikt för de studerande. De har då möjlighet att följa med inseminationen och den vägning och mätning av korna som föregår den.
Också mjölkning på schemat
De studerande har också mjölkning vid Maitohuhtas ladugård på schemat.
Björkroth uppskattar att de studerande där får bekanta sig med ett annorlunda sätt att organisera ett modernt jordbruksföretag, grundat som ett aktiebolag av fyra jordbrukare tillsammans.
85 mjölkkor finns nu i Brusaby, medan Maitohuhta har ungefär 300 platser för mjölkkor. Fler djur tar man gärna emot, så just nu trappas verksamheten upp något.
Nya kalvar en gång i månaden
Ungefär en gång i månaden går transporter till och från Maitohuhta med boskap.
– De här kalvarna kom till Brusaby för en vecka sedan, säger Lignell, och visar på sju fyra månader gamla kalvar som nyfiket betraktar oss.
Lignell förklarar att man här i ladugården följer samma system som hos Maitohuhta: kalvarna ska inte behöva vara med om mer än en förändring per vecka. Förra veckan stod transporten på schemat för den här kalvgruppen och den här veckan fick kalvarna i egen takt bekanta sig med några studerande som satt i deras box en stund.
Emilia ÖrnmarkHundra får
På Brusaby gård finns också ungefär hundra får – så många att nu är möjligt att ta ullen till vara och låta förädla den till garn. Årets första lamm väntas från den 25 mars.
Emilia Örnmark
Emilia Örnmark
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.