Allt mer krävs av eleverna och skolan — skolcoachen löser problem innan de växt sig stora
Henna Stranden. Skolcoach i Sirkkala skola. Foto: Pia Heikkilä
Planer, projekt och arbetsgrupper i all ära.
Men då skolcoach Henna Strandén i Sirkkala skola noterar oro i klassen kan hon gripa in direkt.
– Jag kan agera konkret. Jag tar i itu med småtjafs och gryende problem innan de hinner växa sig för stora, säger Strandén.
Arbetet är både krävande och belönande.
– Det går tydligt att se resultaten av en extra vuxen resurs i klassen, som stöder både lärarens och elevernas arbete, säger Elise Kurtén, Sirkkala skolas rektor.
Formar sin egen arbetsbild
Strandéns arbete som skolcoach i Sirkkala inleddes redan senaste läsår, men har från och med i höst fått klarare ramar. Sundells stiftelse har med en donation tryggat den nya resursen.
Bland annat i Österbotten har många skolor använt skolcoacher redan en tid, men i Åbo är det nytt.
– Det finns ingen utstakad arbetsbild men jag formar själv en struktur, i samarbete med lärarna och rektorn, säger Strandén.
Iakttar det sociala
Till utbildningen är hon socionom med inriktning på barn och ungas mentala hälsa. Dessutom har hon gått Barnavårdsföreningens utbildning för att lära sig stöda barns självkänsla och självförtroende.
Strandén började jobba i Sirkkala som skolgångshandledare. Skolcoacher ersätter inte skolgångshandledare, utan jobbar med lite annan fokus.
– Min roll handlar mycket om att iaktta det sociala samspelet i klassen och gripa in då det behövs. Vissa elever behöver extra stöd, behöver få prata av sig ibland, behöver någon som ser och hör, säger Strandén.
Just nu jobbar hon främst i en sjätteklass och i en fjärdeklass, där behovet av en extra vuxenresurs är stort.
– Läraren sköter planeringen och pedagogiken. Jag jobbar för att förutsättningarna ska vara så goda som möjligt, säger Strandén.
Att finnas till i klassen kan till exempel betyda att vid behov ta med en elev på en kort paus ute i korridoren eller på skolgården.
– Efter en liten time out kan resten av lektionen sedan gå hur bra som helst.
Nya krav — fler vuxna behövs
Den moderna pedagogiken har för länge sedan gått vidare från en modell där en lärare föreläser för 30 knäpptysta elever i en skolsal.
I dag handlar skolvardagen istället om att lära sig att ta reda på, kunna uttrycka sig och samarbeta. Medvetenheten är stor om att det inte finns ett enda sätt att lära sig, utan elever tar till sig kunskap på olika sätt.
Förhållandet mellan vuxna och barn ser dessutom annorlunda ut nu än för några decennier sedan, både i skolan och i samhället i övrigt.
Både föräldrar och lärare betonar gärna att man ska se varje barn som en individ och inte som en flock elever.
– Då behövs det fler vuxna i skolan, för att det som vi eftersträvar rent pedagogiskt ska fungera, säger Kurtén.
Att det behövs fler vuxna i skolan handlar alltså inte alls om att eleverna idag är mer bångstyriga eller mer krävande, utan om att synen på pedagogik förändras.
– Vi vet också att förebyggande arbete är det allra bästa. Om eleverna inte mår bra kan de inte lära sig. Där kan en skolcoach göra väldigt mycket, säger Elise Kurtén.
Läs också:
Peppe Krook är ny skolcoach i Sossen — ”jag är tillräckligt gammal för att kännas trygg”
Skolorna definierar själva vem som kallas ”skolcoach”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.