Carina Holm 25.10.2018 04:07

Forskarna vid Skärgårdshavets forskningsinstitut som hör till Åbo universitet, TY, på Själö i Nagu är överraskade över de stora mängderna mikroplast som finns i luften (Yle 23.10.2018).
Mikroplast är plastpartiklar som är mindre än fem millimeter stora.
Känt är att de kommer ut i vattendragen bland annat med avloppsvattnet och med regnvatten.
En del mikroplaster är gjorda för att vara små, som de plastpartiklar som finns i kosmetika, medan andra härstammar från större plastbitar som har fallit sönder bland annat på grund av solens ultravioletta strålning eller slitage.
Mikropartiklar lossnar också från textilier.
Bildäck och de färger som vägytan är målad med kan också förorsaka plastpartiklar i mikroformat.
Mikroplastpartiklarna är så små att de är svåra att få bort ur vattnet. Nu finns de också i både luften och i våra kroppar.
Samtidigt som Åboforskarna talar om förvånansvärt mycket mikroplast i luften på Själö rapporterar nämligen National Geographic om fynd av mikroplast i mänsklig avföring.
Mikroplast har tidigare hittats i valar, fisk och sjöfåglar.
Och i dricksvatten, salt, öl och skaldjur.
National Geographic hänvisar till en pilotstudie vid medicinska universitetet i Wien, där åtta försökspersoner från Europa och Japan har skrivit dagbok över vad de har ätit och sedan lämnat avföringsprov.
Alla prov innehöll plast.
Forskaren i gastroenterologi, Philipp Schwabl, presenterade sina resultat i tisdags på en konferens i Wien, men resultaten har inte ännu granskats vetenskapligt eller publicerats i någon internationellt erkänd vetenskaplig tidskrift. Det är på gång och han hoppas utvidga sin studie inom kort.
National Geographic konstaterar ändå att det är anmärkningsvärt att man för första gången har kunnat dokumentera spår av plast i människan. Samtidigt betonar tidskriften att åtta personer är ett för litet sampel för att man ska kunna säga något om varifrån plasten i människorna kommer och framför allt: vilka är de eventuella hälsoriskerna med att vi blir allt mer inplastade?
Tillbaka till Själö. Forskningsinstitutets stationsföreståndare Jari Hänninen säger till Yle (23.10.2018) att de med hjälp av en effektiv dammsugare har samlat upp mikroplast ur luften.
– Det betyder att vi också andas in små plastpartiklar, säger han.
Han säger vidare att vi vet hur farlig till exempel asbest är att andas in, men att vi bara kan gissa vilka konsekvenserna kan vara av att andas in mikroskopiskt små plastbitar.
En god nyhet är därför att EU-parlamentet i går tog ställning till ett förbud mot en del plastartiklar, som till exempel engångsbestick, drinkpinnar och sugrör, som ofta används en kort stund för att sedan bli skräp och i värsta fall guppa omkring i något vattendrag i evighet i allt mindre och mindre partiklar.
25 miljoner ton plastskräp per år bildas bara av oss i Europa. Av det återvinns mindre än en tredjedel i dag.
Syftet med den nya EU-lagstiftningen är att minska på mängden plastavfall i haven.
Det handlar inte bara om förbud, utan också om att minska på konsumtionen av plast, hitta ersättande material och att ställa krav på producenterna om hur platsavfall ska sorteras och hanteras.
EU:s initiativ har redan spritt sig och till exempel Brasilien har planer på att införa ett nationellt förbud mot plastsugrör. Redan i augusti hade Rio De Janeiro förbjudit restauranger och barer att använda sugrör av plast (DN 26.8.2018). Också San Fransisco har förbjudit plastsugrör.
Nu kan sugrör av plast verka vara en ganska liten sak här i världen att förbjuda.
Men sugrör och andra engångsartiklar av plast utgör tillsammans med övergivna eller tappade fiskeredskap sjuttio procent av allt skräp i havet. Och någonstans måste man ju börja.
En annan god nyhet för mer plastfrihet i haven är att stadsstyrelsen i Åbo i måndags beslöt att förlänga den så kallade Östersjöutmaningen med fem år.
Tillsammans med Helsingfors stad har Åbo i elva år haft ett gemensamt åtgärdsprogram för Östersjön. Nu förlängs det och gäller också åren 2019–2023.
Det handlar om att minska städernas belastning på vattendragen och att uppmuntra andra att göra det samma.
Sedan starten har 270 organisationer från både Finland och andra Östersjöländer blivit en del av nätverket som arbetar för att förbättra Östersjöns tillstånd.
I det nya Östersjöprogrammet ingår också nya åtgärder som biokol, strukturkalk och gips som ska binda näringsämnen för att minska övergödningen av vattendragen.
Ett mål är också att undvika skadliga ämnen när upphandlingar görs.
Sammanlagt har städerna enats om nästan 120 åtgärder för att förbättra havets tillstånd och man konstaterar att det finns en alarmerande mängd skadliga kemikalier och mikroplast i vattenmiljöerna.
Tanken går till den tio år gamla filmen Wall-E, den sympatiska lilla roboten som har blivit ensam kvar i en värld av avfall och skräp, som bara tornar upp sig, överallt, överallt.
Stationsföreståndaren Jari Hänninen på Själö konstaterar att människan i plasten har skapat en produkt som i princip är evig, men att man har glömt bort att inget borde vara evigt.
Därför är förbudet mot plastsugrör ett steg på väg mot en bättre evighet.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln