Allt flera livsviktiga frivilliga brandkårer läggs ner – Åboland kämpar med samma problem som andra
ArkivAllt fler slutar. Enligt Räddningsbranschens Centralorganisation (SPEK) har 37 frivilliga brandkårer avvecklat sin verksamhet de senaste tio åren. Utvecklingen har drabbat i synnerhet Östra Nyland särskilt hårt.
Enligt Räddningsbranschens Centralorganisation SPEK har det totala antalet frivilliga brandkårer minskat från 732 brandkårer 2009 till sammanlagt 695 FBK-föreningar tio år senare.
I Östra Nyland har förändringen varit dramatisk. Hela 12 brandkårer har slängt in handduken under samma tidsperiod.
– Det är ett tecken på avfolkningen i glesbygden. De aktiva medlemmarna blir allt äldre och ungdomarna flyttar in till städerna samtidigt som intresset för FBK-föreningarna falnar, säger kårchef Hans-Peter Lindgren vid Nickby kyrkobys FBK-förening.
Bland de FBK-föreningar som har avvecklat sin verksamhet finns de anrika brandkårerna i till exempel Hindsby, Norra Paipis, Sarvlax och Pernå.
I dag finns det sammanlagt 24 brandkårer i Östra Nyland som har egna avtal med Räddningsverket, säger Lindgren som också är ordförande för Östra Nylands Brand- och Räddningsförbund.
En del har hundratals utryckningar, andra väldigt få
Sommarens torka förorsakade en lång rad skogsbränder på olika håll i Finland. Det här påverkade också de frivilliga brandkårernas arbetsbörda.
– Antalet utryckningar ökar stadigt hela tiden. Här i Nickby hade vi tidigare omkring 35 utryckningar per år. I fjol hade vi 70 utryckningar och nu i september är vi redan uppe i 40 uppdrag, säger Lindgren.
En del FBK-föreningar brottas i en helt egen serie. Till exempel Borgå FBK har haft upp till 200 utryckningar per år. En del föreningar professionaliserar sin verksamhet och lyckas sluta avtal med Räddningsverket medan de resurssvaga föreningarna slås ut och inte kan hävda sig i konkurrensen.
Finland går på knä utan de frivilliga brandkårerna
Enligt Räddningsverkets regelverk måste avtalsbrandkårerna förbinda sig att rycka ut inom 5-20 minuter då en eldsvåda slår till. Ersättningsnivåerna är graderade enligt utryckningsstyrkan, antalet uppdrag och de tidsramar som den enskilda FBK-föreningen går med på.
– Finland skulle inte klara sig utan de frivilliga brandkårerna. Mer än hälften av alla utryckningar sköts av FBK-avtalsbrandkårer som kompletterar de ordinarie brandkårernas verksamhet, säger Lindgren.
Enligt Lindgren är det framför allt glest bebyggda områden som är beroende av de frivilliga brandkårerna då de ordinarie brandkårerna sköter jobbet i tätorter och städer.
– Ifall fler FBK-föreningar avvecklar sin verksamhet så måste de kvarstående avtalsbrandkårerna ta hand om allt fler uppdrag samtidigt som utryckningssträckorna blir längre, säger Hans-Peter Lindgren.
Mikael Sjövall
SPT
Åboland kämpar med samma problem som andra
I Åboland finns det elva brandkårer som verkar inom räddnings- och släckningsverksamheten.
ÅU kontaktade några av dem för att kolla läget.
Kimito FBK mår hyfsat bra, säger kårchefen Sture Holmström.
– Vi har cirka 25 aktiva medlemmar som rycker ut då det kommer alarm. Damavdelningen har cirka 10 medlemmar, liksom veteranavdelningen. Ungdomsavdelningen har cirka 15 medlemmar. Vi är nog inte nedläggningshotade, säger han.
Men man måste ständigt jobba med förnyelse, konstaterar han.
Ny brandstation bra för motivationen
Kimito invigde sin nya brandstation år 2015. Den gjorde gott för motivationen och piggade upp.
Kimito FBK har cirka 80 uppdrag varje år. Även det, att medlemmarna känner att de faktiskt behövs, är motiverande, säger Holmström.
Uppdragen är inte bara bränder. Trafikolyckor och att hjälpa till att bära någon till ambulansen är andra exempel.
– Och visst har vi tagit ner några katter från träd också, fast det inte hör till våra uppgifter.
Artikeln fortsätter efter bilden.
Kimito invigde sin nya brandstation år 2015. ÅU-foto
Karl-Gustav Karlsson, kårchef på Kirjais FBK som lyder under Nagu FBK, konstaterar att deras cirka 15 medlemmar täcker området rätt bra.
I sommar har sommargästerna skött sig bra – Kirjais FBK har inte haft en enda utryckning.
– Det är förvånande med tanke på torkan, säger Karlsson.
Peter Kallio, kårchef på Lielax FBK, konstaterar att FBK:arna blir allt äldre – endast en handfull av Lielax lite över 20 medlemmar som rycker ut då det kommer alarm är under 30 år gamla.
– Det är jättesvårt att hitta nya medlemmar.
Lielax FBK har ett varierande antal utryckningar per år.
– I år har vi haft 40 hittills och i fjol hade vi under 30, säger Kallio.
Kräver god kondition
Rökdykare måste göra regelbundna konditionstest för att få vara aktiva, men resten av de frivilliga brandkårsmedlemmarna behöver inte testa sin kondition. Men frivilliga tester finns.
Från och med årsskiftet rekommenderar man att alla utför konditionstest.
Kallio tror inte att det kommer att påverka huruvida folk deltar i dem eller inte.
Han tycker att konditionstesterna borde vara obligatoriska för alla, men misstänker att det skulle bli allt färre som ställde upp som frivilliga om så var fallet.
Alla frivilliga brandkårer i Åboland, förutom tre, är så kallade avtalsbrandkårer som har ett avtal med Egentliga Finlands räddningsverk, vilket innebär att brandkåren jobbar för räddningsverket.
Annina Suominen
ÅU
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.