Jeanette Östman/SPT 31.10.2020 05:00

Vilka höginkomsttagare som bett att deras inkomstuppgifter och vad de betalar i skatt ska döljas i Skatteförvaltningens årliga sammanställning till medierna, och varför, är sekretessbelagda uppgifter.

Överinspektör Noora Kontro vid Skatteförvaltningen uppger ändå att den vanligaste orsaken som anges är att den personliga säkerheten äventyras om uppgifterna ges större offentlighet.

—  Andra hänvisar till hälsan, sociala band eller jobbet. En del vill inte vara offentliga personer, andra har haft eller är rädda för tråkiga upplevelser om uppgifterna blir mer offentliga.

I fjol var det första året som finländare med sammanlagda förvärvs- och kapitalinkomster på över 100 000 euro kunde stoppa att deras uppgifter syns i listan till medier. Drygt 200 personer ville då att deras uppgifter skulle döljas.

I år har drygt 4 600 avde cirka 70 000 finländare som har inkomster över 100 000 euro bett att deras uppgifter ska strykas.

Enligt Kontro handlar det både om löntagare som år efter år har höga inkomster och om personer med enstaka större inkomster. Hon är inte överraskad över att antalet ansökningar ökat kraftigt.

— Det handlar om en ökad medvetenhet om möjligheten. Jag är inte förvånad. Vi var beredda på tusentals ansökningar, säger Kontro.

Kan leda till ökad misstänksamhet

Lauri Rapeli, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, ser det som ganska naturligt att man vill dölja sina inkomster: det uppfattas som en personlig sak som många vill hålla för sig själv.

— Däremot går det inte så bra ihop med samhällelig transparens som en av grundpelarna i vår samhällsmodell, som bygger på socialt förtroende och någon typ av solidaritet, säger Rapeli.

— Speciellt här i Norden tänker vi ofta att samhället ska vara ganska ”platt”, inklusive i fråga om inkomstskillnader. Öppna inkomst- och beskattningsuppgifter bidrar till det här.

Enligt Rapeli är det svårt att säga om förändringen i längden kan leda till stora problem.
— Men det är väl klart att misstänksamheten ökar bland dem som upplever att de inte hör till samhällets vinnare. Socialt förtroende gör att samhällen hålls ihop och att folk kan agera tillsammans. Om det minskar är det inte bra för sammanhållningen, men hur illa är svårt att säga.

Tillit viktig för ekonomisk tillväxt

Klaus Helkama, professor emeritus i socialpsykolog vid Helsingfors universitet, nämner också förtroende som en faktor.

Han har forskat i hur värderingar förändras och ser hemlighållandet av skatteuppgifter som ett uttryck för en global trend där det mellanmänskliga förtroendet och förtroendet för institutioner minskat.

— Tilliten lider av den ökade osäkerheten som syns i alla postindustriella samhällen. Vad som anses vara privata angelägenheter omfattar allt mer. Jag blev överraskad när jag fick höra att universitetsstuderande numera anser det vara en privat angelägenhet om de deltar i ett tentamenstillfälle eller inte.

Helkama lyfter också fram den ökade individualiseringen, polariseringen och det endimensionella tänkandet som orsaker till att tilliten minskar.

— Kanske tänker rika skattebetalare att man inte kan vara både rik och en god skattebetalare samtidigt, eller åtminstone att andra tänker så? Att man hänvisar till säkerhet, sociala band, hälsa och jobb är logiskt, eftersom de är centrala aspekter i en människas liv.

Helkama ser enbart dåliga konsekvenser av att tilliten minskar, med USA som ett skräckexempel.
— Det vore ytterst viktigt att minska osäkerheten och återuppbygga förtroendet. Tillit är också viktigt för den ekonomiska utvecklingen och tillväxten, säger Helkama som samtidigt är optimist.

Tror inte på långtgående konsekvenser

Orsaken till att höginkomsttagare numera kan dölja sina uppgifter är att det inte anses vara skattemyndighetens skyldighet att samla ihop information åt medierna.

Uppgifterna är ändå offentliga och tillgängliga via skattebyråernas kundterminaler och per telefon.

— På det sättet uppfylls offentlighetsprincipen, säger Noora Kontro på Skatteförvaltningen.

Hon tror inte att alla höginkomsttagare i Finland kommer att vilja dölja sina uppgifter i Skatteförvaltningens sammanställning. Inte heller ser hon att det skulle ha några långtgående konsekvenser för samhället.
— Listan är endast ett komplement avsett som bakgrundsmaterial för olika artiklar i syfte att främja den samhälleliga diskussionen. Vår avsikt var aldrig att den skulle publiceras rakt av. Det är upp till medierna att avgöra om listan förlorar sin relevans om fler ansöker om att deras uppgifter ska strykas.

Stoppa flykten med begränsad spridning?

Bland andra Journalistförbundet har klagat över Skatteverkets beslut att tillåta att uppgifter stryks från listan. Ärendet ligger hos Förvaltningsdomstolen som ännu inte gett sitt utslag i frågan.

Samtidigt frågar sig ett par experter vilket mediernas och allmänhetens ansvar är för att allt fler höginkomsttagare flyr listan. Hanteras materialet på ett ansvarsfullt sätt?

— Att offentliggöra inkomst- och skatteuppgifter i Finland och de övriga nordiska länderna är minst sagt unikt i ett globalt perspektiv, säger Jukka Lång, jurist specialiserad inom dataskydd och datasäkerhet vid advokatbyrån Dittmar & Indrenius.

— I takt med den ökade digitaliseringen borde vi diskutera vems och vilka uppgifter det är av samhällelig nytta att offentliggöra. Jag tror att färre skulle känna ett behov av att dölja sina inkomst- och skatteuppgifter om omfattningen och hur medierna publicerar uppgifterna skulle begränsas.

Med intresse och oro följer Lång från sidan läckan vid psykoterapicentret Vastaamo, där tiotusentals patientjournaler hackats och nu används för utpressning.

Han efterlyser överlag en samhällelig diskussion om digitalisering, skydd av privatlivet och offentlighet.
— Att skatteuppgifterna främst vidarepubliceras digitalt gör att de får en större spridning och finns kvar under en längre tid. Därtill är uppgifterna allmänt tillgängliga via olika mediers sökmotorer som hämtar och beräknar uppgifterna på lite olika sätt.

Lång frågar sig om det här är nödvändigt för den samhälleliga diskussionen, men också om det är lagenligt.
— Uppfyller det här sättet att behandla personuppgifter ”behandling för journalistiska ändamål”, vilket endast är tillåtet enligt undantag i lagen? Allt det här krockar med ny europeisk dataskyddslagstiftning där skydd av privatlivet noggrant beaktas.

Diskussionen större än listan

Elina Kiiski-Kataja, forskningschef vid kommunikationsbyrån Ellun kanat och tidigare sakkunnig inom framtidsfrågor vid jubileumsfonden Sitra, efterlyser en diskussion om vad man vill uppnå med att skattelistan publiceras.

— Sociala medier har förändrat den offentliga debatten de senaste tio åren. I dag kommunicerar vi massor och diskussionen på sociala medier blir snabbt personfokuserad, säger Kiiski-Kataja.

— Begreppet trygghet får en annan dimension. Det är logiskt att man börjar bygga upp ett skydd för sitt privatliv för att få bättre kontroll över vilka offentliga diskussioner man blir föremål för.

Hon ser diskussionen om välfärdssamhället och hur medlen fördelas som nödvändig, men tycker också den ska vara större än att nagelfara enskilda personers uppgifter.

— Att publicera listorna rakt av ger klick på webben men är inte att gräva djupt journalistiskt sett. Hur kan vi belysa dessa frågor på andra sätt eller i kombination med skattelistorna så att enskilda personer inte behöver vara rädda för att hamna i en mediestorm?

Jeanette Östman/SPT

Dela artikeln