Allt fler finlandssvenskar betraktar sig som tvåspråkiga – de regionala identitetsskillnaderna är också stora
Marina Lindell och Rasmus Sirén vid ÅA presenterade den finlandssvenska barometern. Foto: Mikael Sjövall/SPT
En förskjutning av identiteten präglar den finlandssvenska barometern, som publicerades på torsdagen. Allt färre finlandssvenskar klassar sig som enspråkigt svenska medan andelen tvåspråkiga finlandssvenskar växer stadigt. Andelen tvåspråkiga finlandssvenskar har vuxit från 22 till 51 procent de senaste tio åren.
– I dag är det vanligare att man umgås över språkgränsen. Förut ansåg man att man ska vara tvåspråkig från födseln för att kunna klassas som tvåspråkig. Så är det inte längre. Det handlar snarare om språklig identifikation. Om man klarar sig obehindrat på finska så vill man allt oftare kalla sig tvåspråkig, säger politices doktor Marina Lindell vid Åbo Akademi.
Lindell understryker att det existerar stora regionala skillnader i den finlandssvenska identifikationen. Upp till 63 procent av alla österbottningar och 89 procent av alla ålänningar betraktar sig som enspråkigt svenska, men i Nyland och Åboland vinner tvåspråkigheten terräng.
I Nyland uppger hela 66 procent att de är tvåspråkiga och i Åboland är andelen tvåspråkiga finlandssvenskar 54 procent.
– Vi kan utläsa ganska intressanta motpoler i enkätsvaren. I södra Österbotten betraktar 82 procent sig själva som enspråkigt svenska medan 71 procent av alla finlandssvenskar i huvudstadsregionen anser att de är helt tvåspråkiga, säger Lindell.
Vilka risker ser du med den här utvecklingen?
– Det är bra att andelen tvåspråkiga är stor eftersom det ökar förståelsen för Svenskfinland bland de finskspråkiga. Den största risken är att behovet av enspråkigt svenska lösningar och svensk service kan förbises.
Många slår om till finska
Den nyvunna tvåspråkigheten syns allt oftare i vardagen. Sex av tio finlandssvenskar säger sig byta språk till finska i sociala situationer när en i sällskapet är finskspråkig.
– Vi har inte preciserat vad som menas med tvåspråkighet i opinionsundersökningen. Det innebär att man också kan räkna in andra typer av tvåspråkighet, säger forskningsassistenten Rasmus Sirén vid Åbo Akademi.
Synen på språkklimatet har inte genomgått några dramatiska förändringar de senaste tio åren. Hela 64 procent uppger att språkklimatet har försämrats i rikspolitiken medan 54 procent ser samma utveckling i massmedierna.
– Det var ungefär samma procentsatser som vi uppmätte i den barometer som gjordes 2009, säger Lindell.
På det personliga planet har språkklimatet däremot försämrats aningen. Upp till 32 procent uppger att de har upplevt trakasserier för att de har talat svenska medan motsvarande andel var 26 procent för tio år sedan.
Synen på geografisk identifikation och samhörighet har möblerats om till vissa delar under det senaste decenniet. Hela 92 procent av alla finlandssvenskar upplever föga förvånande en samhörighet med Svenskfinland, men intresset för omvärlden har samtidigt ökat.
Sex av tio finlandssvenskar uppgav 2009 att de känner en stark samhörighet med Norden. Nu är andelen uppe i 77 procent. Samhörigheten med Sverige har likaså gått upp från 53 till 60 procent.
Unga känner klimatångest
Oron för miljöns tillstånd och klimatförändringen präglar också årets finlandssvenska barometer.
– Vi ser en stor skillnad mellan generationerna i enkätsvaren. Många unga känner ångest, frustration och skam medan de äldre ser ganska optimistiskt på framtiden, säger Lindell.
Äldre finlandssvenskar ser följdriktigt med tillförsikt på klimatförändringen och upplever att det finns hopp och framtidstro. Å andra sidan bygger de sin optimism på bristfällig kunskap om klimatförändringen, enligt barometern.
Begrepp som flygskam och klimatångest fanns inte på kartan när den finlandssvenska barometern gjordes 2009, men nu gör sig bägge känslor påminda.
Upp till 46 procent av finlandssvenskarna är frustrerade över klimatförändringen, en fjärdedel upplever ångest och 17 procent plågas av skam på grund av det uppvärmda klimatet. I åldersgruppen 18-29 är det nästan hälften, eller 46,6 procent, som känner ångest på grund av klimatförändringen. Trots det uppger 59 procent av alla som har intervjuats att de har framtidstro.
– Vi ser stora skillnader mellan könen i den här frågan. Det är framför allt unga kvinnor som uppger att de känner stor oro för miljön. Kvinnorna är också beredda att acceptera en lägre levnadsstandard för att motarbeta klimatförändringen, säger Lindell.
Barometern är en återkommande mätning av finlandssvenskarna, deras språkvanor, värderingar och attityder. Den senaste barometern gjordes 2014.
Den finlandssvenska barometern
Initierades första gången av forskaren Kjell Herberts 2001.
Målgruppen är svenskspråkiga finländare i åldern 18 till 65 från hela landet, inklusive Åland.
Barometern förnyades i fjol och bygger numera på en nätbaserad panel där det ingår 4 800 personer.
Den förnyade barometern har finansierats av Svenska kulturfonden.
Sammanlagt 3 804 personer besvarade enkäten i fjol.
Felmarginalen är 2 procent åt vardera hållet.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.