Allt färre anser att biståndet är viktigt – ”ny intervjumetod ligger bakom resultatet”
68 procent av finländarna anser att utvecklingssamarbete är mycket eller ganska viktigt. Det visar en ny opinionsmätning som Utrikesministeriet har låtit göra. För ett år sedan var motsvarande andel 78 procent.
– Den nya intervjumetoden ligger bakom resultatet. Då enkäterna gjordes som personintervjuer i fjol så har vi nu använt oss av en internetpanel. Vår nya intervjumetod har påverkat resultatet negativt, säger Juho Rahkonen, forsknings- och kunddirektör vid Taloustutkimus.
Enligt Rahkonen är årets resultat i opinionsundersökningen av samma anledning inte jämförbara med resultaten för tidigare år.
– Det är tydligen lättare att ge kritiska svar i en anonym webbmiljö än vid en fysisk intervju i det egna hemmet, säger Rahkonen.
Det är i synnerhet kvinnor, högt utbildade och sämre bemedlade finländare som anser att biståndet är viktigt.
Försämrat förtroende
Oavsett valet av intervjumetod har finländarnas förtroende för biståndets effekt rasat. Hela 69 procent litar inte längre på att biståndet ger de resultat som eftersträvas. Över en fjärdedel meddelar att deras inställning till biståndet har blivit mer negativ på senare tid.
– Det kan mycket väl hända att utvecklingen i Afghanistan har påverkat attityderna negativt eftersom opinionsundersökningen gjordes vid samma tidpunkt som talibanerna tog makten i landet, säger Rahkonen.
De som svarade på enkäten är inte ensamma om sin skepsis. Den parlamentariskt tillsatta Utvecklingspolitiska kommissionen skriver i ett utlåtande att det finns skäl att klargöra och förbättra uppföljningen av biståndsfinansieringen.
Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari (SDP) medger att det finns all orsak att se sig själv i spegeln.
– Vi måste vara lyhörda för denna oro och bli bättre på att rapportera hur biståndet används och vilka resultat som vi lyckas uppnå via utvecklingssamarbetet, säger han.
Skinnari utlovar större öppenhet och transparens för att vända trenden.
– Vi kunde till exempel publicera projektspecifika uppgifter på webben för att visa hur pengarna har använts och vilka resultaten har varit, säger Skinnari.
Medierna som syndabockar
Enligt Skinnari kan utdragna konflikter av Afghanistans kaliber undergräva förtroendet för biståndets långsiktiga effekter. Taloustutkimus riktar också ett anklagande finger mot journalistkåren.
– Vi lever i en tid då medievärlden prioriterar kortsiktig, snabb och spektakulär rapportering om katastrofer i stället för att utvärdera långa utvecklingstrender. Det är medierna som skapar våra uppfattningar om biståndet, säger Juho Rahkonen.
Han styrker sitt påstående genom att hänvisa till enkäten som visar att finländarna tror att den globala fattigdomen är mer utbredd än vad Förenta nationernas statistik ger vid handen.
Målet för den finska biståndspolitiken väcker däremot ingen större skepsis bland finländarna. 82 procent av dem som svarade på enkäten anser att det är viktigt eller mycket viktigt att utrota fattigdomen och ojämlikheten i världen.
Budgeten för det finska utvecklingssamarbetet var 1 221 miljoner euro i fjol, vilket motsvarar 0,48 procent av bruttonationalinkomsten (bni). Finlands långsiktiga mål är att höja biståndet till 0,7 procent av bni.
Sammanlagt 1 173 personer intervjuades för opinionsmätningen i slutet av augusti. Felmarginalen är 2,7 procentenheter åt vardera hållet.
Plock ur rapporten
68 procent av finländarna anser att utvecklingssamarbete är mycket eller ganska viktigt.
I synnerhet De Grönas (94 %), SFP:s (91 %), SDP:s (88 %) och Vänsterförbundets (85 %) anhängare anser att biståndet är viktigt.
En majoritet av Sannfinländarnas (77 %) och Rörelse Nus (76 %) anhängare anser att biståndet inte är viktigt.
27 procent av finländarna uppger att de förhåller sig mer negativt till utvecklingssamarbetet än tidigare.
69 procent av finländarna betvivlar att biståndspengarna används effektivt.
49 procent av finländarna vill höja biståndets andel av bruttonationalinkomsten från nuvarande 0,49 till 0,7 procent.
28 procent av finländarna vill sänka budgetanslaget för utvecklingssamarbetet medan 14 procent vill behålla andelen på nuvarande nivå.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.