Carina Holm 05.04.2019 04:19

År 1990 var 66 procent av de finländska bostäderna ägarbostäder, medan knappt 25 procent var hyresbostäder.
Även om allt färre finländare i dag bor i en bostad som de själva äger, kan man fortfarande generellt säga att finländarna är ett bostadsägande folk.
Fortfarande är nästan 57 procent av bostäderna ägarbostäder, medan knappt 32 procent av finländarnas bostäder är hyresbostäder.
Bostaden har setts som en nästan självklar och bra investering som finländarna har kunnat skaffa med hjälp av bostadssparande och bostadslån.
Men vad händer med den här investeringen om dess värde sjunker?
Det är en fråga som inte bara har stor betydelse för det enskilda hushållet utan för hela landet.
För om en dyrt införskaffad bostad måste säljas betydligt billigare drabbar det till exempel finländarnas köpkraft, vilket i sin tur får konsekvenser som sprider sig som ringar på vattnet.
Och nu handlar det inte längre om att glesbygden avfolkas och att bostäderna där sjunker i värde.
Nu sjunker bostadspriset också i flera finländska städer (hs.fi 2.4.2019).
Enligt artikeln i Helsingin Sanomat bor tre miljoner finländare redan nu på orter, där bostäderna förlorar sitt värde.
HS utgår från en prisjämförelse som hyresförmedlingsföretaget Vuokraturva har gjort i slutet av fjolåret.
Enligt jämförelsen, som bland annat bygger på uppgifter från Statistikcentralen och Fastighetsbranschens centralförbund, sjönk bostadspriserna bland annat i städer som Lahtis, Björneborg, Kouvola, Joensuu, Villmanstrand, Vasa, Tavastehus, Seinäjoki, Rovaniemi, S:t Michel, Kotka och Salo.
Både lägenheter och enfamiljshus finns med i jämförelsen.
För många hushåll är den här utvecklingen en ekonomisk katastrof.
Att försöka sälja en bostad i ett område där bostäderna har förlorat i värde är inte lätt, speciellt inte för den som har sett bostaden som en investering, som ska generera vinst – eller åtminstone inte förlust.
Vuokraturvas styrelseordförande Timo Metsola säger till HS att det är överraskande att bostadspriserna inte bara sjunker i glesbygden, utan också i förhållandevis stora städer med mellan 50 000 och 100 000 invånare.
Han påpekar också att det inte handlar om någon prognos, utan om sådant som redan har hänt.
Han anser att det är alarmerande att priserna sjunker, eftersom landets ekonomi växer, sysselsättningen förbättras och räntorna ligger på noll.
Anmärkningsvärt är att bostadspriserna också sjunker på orter där det till och med råder brist på arbetskraft.
Hur ska en sådan trend vändas, om inte ens lediga jobb lockar människor att flytta till en ort?
Timo Aro, som har forskat i flyttningsrörelser, säger till HS att det samtidigt sker en kraftig centralisering i de medelstora städerna, där människor flyttar till de bästa områdena i staden, medan utkanterna inte lockar nya invånare.
Det märks också i Åbo, där ÅU igår (3.4.2019) skrev om en stor enkät bland mäklare som hör till föreningen Finlands fastighetsförmedlare.
Enligt den ser mäklarna i och för sig positivare på framtiden än vad de gjorde för tre månader sedan.
I Åbo centrum går lägenheter åt, men svårare är det att sälja äldre bostäder i förorterna.
Bland annat större renoveringar gör dem mindre intressanta för potentiella bostadsköpare.
Det som sker i många finländska städer är det samma som händer i hela landet.
Centrum lockar, medan utkanterna tynar bort.
Det gäller både mindre attraktiva stadsdelar och glesbygden.
Det säger sig självt att det är en ohållbar utveckling. Alla kan inte bo i Helsingfors, medan ingen bor kvar i allt större delar av landet.
De mest attraktiva områdena i Finland är tillväxtcentren, men också här ringer larmklockor.
Befolkningen i Finland koncentreras allt mer till dem och flyttningsrörelserna går inte längre mot städerna i allmänhet, utan enbart till vissa enstaka städer.
Får man tro den nyligen publicerade prognosen från konsultföretaget MDI, som arbetar med regionutveckling, är huvudstadsregionen och regionerna kring Tammerfors och Åbo de enda som växer markant till år 2040.
Enligt MDI växer befolkningen i huvudstadsregionen med över 23 procent de kommande tjugo åren.
Sämst ser det ut för befolkningsutvecklingen i Kajanaland, där befolkningen väntas minska med 18 procent till år 2040 och södra Savolax, där befolkningen väntas minska med över 17 procent till år 2040.
På sex år har bostadspriserna sjunkit med omkring en femtedel i exempelvis Kajanaland, Kotka och Kouvola.
Här har nästa regering något att fundera på, för så här kan det inte fortsätta.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln