Alla är inte nöjda med Kimitoöns nya miljöprogram – expert anser att programmet har allvarliga brister och för vaga mål
Kimitoöns nya miljöprogram förväntas väcka diskussion då Kimitoöns kommunfullmäktige möts på måndag. Programmet remitterades av kommunstyrelsen i våras. Man ha ville en mer ambitiös målsättning, bland annat när det gäller minskandet av växthusgasutsläppen i Kimitoön. Dessutom ansåg styrelsen att programmet bör vara mer omfattande.
Den 22 augusti låg ett reviderat program på styrelsens bord, som godkändes efter diverse ändringar. Till exempel strök man i bilagan med åtgärder att kommunen ska kartlägga egna potentiella skyddsområden och utreda möjligheter att skydda de delar av sina egna skogar som uppfyller METSO-kriterierna eller som är över 100 år gamla.
Dock finns fler punkter om skogsvård kvar, som till exempel att kommunen informerar om skyddsmöjligheter och utreder förutsättningarna och viljan för att skydda naturområden till exempel genom METSO-programmet.
Ett tillägg blev det gällande närmat som låter så här: Skolorna har minst en närmatsdag per vecka, då de serverar mat som gjorts på lokala råvaror. Ett annat tillägg blev att kommunen ska ta initiativ gentemot andra kommuner i området för att avrinningarna till Skärgårdshavet ska fås under kontroll redan vid ursprungskällorna.
Kimitoöns miljöprogram
- Gäller 2022–2030.
- Omfattar 33 sidor, inklusive en åtgärdslista.
- Är format kring tre huvudsakliga målsättningar: kolneutralitet, naturens mångfald och vattendragens förbättrade tillstånd. Fokusområdena är indelade i underkategorier av tematiska mål- och åtgärdshelheter, som kan fungera som stöd för kommunen då budget och verksamhet ska planeras.
- Slår fast att ett aktivt miljöprogram också kan ha en positiv inverkan på kommunens näringsliv och attraktivitet.
- Betonar samarbete och aktivt partnerskap.
- Expertorganet Valonia har varit en aktiv samarbetspart i processen med miljöprogrammet.
Kommentarer från expert förbisågs
Agronomie- och forstdoktor Panu Kunttu har försökt få sin röst hörd hos de förtroendevalda i kommunstyrelsen. Han har skickat två brev till styrelsen under tiden som miljöprogrammet reviderats och godkänts, men inte fått något svar. Kunttu anser att programmet har allvarliga brister och pekar på att många av målen är vaga, tolkningsbara, saknar ambition, är icke mätbara samt att de saknar ansvarig part och tidtabell.
Förändringarna som gjordes under styrelsemötet i augusti anser Kunttu att ytterligare försämrar programmet.
– Jag är mycket besviken. Jag önskar att min hemkommun skulle vara en banbrytare i naturskydd, men det verkar som att kommunledningen ser naturen bara som resurs för att utnyttja. Följaktligen kommer naturförlusten att fortsätta, skriver Kunttu i ett e-postmeddelande till ÅU.
Främst syftar Kunttu på att styrelsen gått inför att försvaga skogsnaturens mångfald genom att stryka punkten om att kartlägga egna potentiella skyddsområden.
– Den här inställningen är det omöjligt att förstå, skriver Kunttu i sitt senare brev till styrelsen.
Han ifrågasätter de involverades förståelse för vilka och hur stora åtgärder som behövs för att stoppa naturförlusten och efterlyser starkare experthjälp för programmet.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkDe åsikter från allmänheten som kommunen samlade in som bas för programmet i våras undrar Kunttu om har kastats i soporna. Han lyfter fram bland annat att 82 procent av de svarande ser skyddandet av skogar som viktigt.
Avsnittet om närmat tycker Kunttu inte ens borde platsa i ett miljöprogram, eftersom de mest betydande fördelarna för miljön inte nås med närmat, utan genom att minska användningen av kött och mjölk.
Vad tycker politikerna?
ÅU frågade några fullmäktigeledamöter vad de tycker om programmet i nuvarande form.
Helena Fabritius (SFP) tycker att miljöprogrammet är ambitiöst, men vill poängtera att det gäller uttryckligen Kimitoöns kommun och vad kommunen i sin verksamhet kan bättra på eller borde göra för att minska sitt klimatavtryck.
– Gällande andra aktörers verksamhet inom kommunens gränser kan programmet inte komma med krav eller orsaka orimliga konsekvenser. Gentemot invånare och företag inom kommunen område kan kommunen sprida information om hållbara lösningar. Miljö och natur är dessutom ett långsiktigt arbete, säger Fabritius.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkDå hon ombeds lyfta fram något bra med programmet säger hon att det är bra att Kimitoön fortsättningsvis ska följa med koldioxidutsläpp. Fabritius uppskattar vidare att närmat fått en egen målsättning i programmet.
Ett avsnitt om förnyelsebar energi – hur vi bättre utnyttjar den och hur vi minskar energiåtgången – saknar Fabritius däremot.
– Det här är en utmaning som alla borde fundera på, där kan kommunen bidra med information.
”Planen kunde vara mer konkret”
Ann-Marie Kulla (SDP) svarar så här:
– I mitt eget tycke kunde planen vara mer konkret med tydligare mål och åtgärder, men jag tycker den ändå har en bra grund och helhet.
Kulla säger vidare att för mycket utskrivna detaljer också kan bli begränsande och då vara en nackdel i utvecklandet av olika miljövänliga lösningar.
Arkiv/privatKulla anser vidare att man måste vara realistisk med vad som verkligen är möjligt att uppfylla samt att det är viktigt att man tar invånarnas åsikter och önskemål i beaktande. Kulla ser gärna Kimitoön som en av de mest miljövänliga kommunerna.
”Användningen av oprecisa och tolkningsbara ord väcker inte förtroende”
Marianne Jokinen (Gröna) svarar att hon till en början hade en bra känsla gällande miljöprogrammet, då kommunen startade en ambitiös invånarenkät. Det här följde kommunens strategi om öppenhet och växelverkan.
– Men då man sedan i miljöprogrammet konstaterar att skogarna ska skötas ”målmedvetet” väcks många frågor. Förverkligas programmet som styrelsen godkänt, hur följs det och vem övervakar? Användningen av oprecisa och tolkningsbara ord väcker inte förtroende.
– De som är födda på ön och redan flyttat bort sörjer över brutala kalhyggen medan bär- och svampplockare får vänja sig vid upprepade chocker. De samma gäller dem som vill simma i Östersjön. Bär Kimitoöns kommun sitt ansvar? undrar Jokinen.
Hon har känslan att styrelsen tagit på sig beslutet att förändra miljöprogrammet utan att bry sig om invånarnas vilja, medan beslutsfattarnas möjligheter till diskussion är skickligt begränsade.
Ett plock ur åtgärdslistan
Kommunen:
- minimerar arbetsresor i egen verksamhet– byter ut 15 % animaliskt protein till vegetabiliskt fram till 12/2022– prioriterar trähusbyggande
- ökar antalet sorteringspunkter på ön (speciellt plast)
- kartlägger möjligheter och aktörer för produktion och konsumtion av biogas
- ordnar kampanjer och infoträffar om energirenoveringar och förnybar energiproduktion tillsammans med utomstående experter.
- utarbetar en kartläggning över gång- och cykeltrafik som omfattar hela ön och planerar utifrån den de projekt som ska genomföras.
- erbjuder platser för allmänna laddningsstationer till kommersiella operatörer
- uppdaterar skogsvårdsplanen för ekonomiskogar så att den beaktar skogarna som kolsänkor och kolreservoarer, främjar mångfalden i den lokala naturen, men så att den även tar hänsyn till skogarnas ekonomi- och rekreationsvärden.
- identifierar åtgärder för att minska de största belastningskällorna i vattendragen. En samarbetsplan för att förbättra vattendragens tillstånd utarbetas.
- skapar förutsättningar för kortare distributionskedjor t.ex. genom aktiv torgverksamhet.
- ordnar ett årligt naturstädningsjippo mot invasiva arter för hela ön tillsammans med lokala föreningar och företag.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.