Alina, Kateryna, Polina och Yana kämpar med finskan i Kimito – svårt att få vänner utan ett gemensamt språk
Finskans partitiv, att bilda egna meningar samt kroppsdelarna på finska är temat under första lektionen i Kemiönsaaren keskuskoulu i dag. Framme på tavlan hänger bilder och små lappar med månadernas namn, årstiderna och ett dagsschema på finska: suomen kieli – välitunti – matematiikka – ruokailu – kotitalous (finska språket – rast – matematik – mat och huslig ekonomi).
På plats är de ukrainska eleverna Alina Servetnik, Kateryna Pitonina, Polina Budiak och Yana Shkarlatiuk.
Elevernas skolgångsbiträde Tamara Voitevych är nöjd med uppgifterna i häftena eleverna haft som läxa.
Emilia Örnmark– Jag har själv lärt mig finska, så jag känner till smärtan – hur svårt det är, säger Tamara, som flyttade från Ukraina till Finland för ungefär femton år sedan.
Då ÅU:s reporter hälsar på är det uppgiften som tolk hon får ta. För lätt är det inte att ta till sig ett helt nytt språk. Jag och eleverna kommer överens om att nästa gång jag hälsar på ska vi prata finska.
Emilia ÖrnmarkKänns det möjligt att lära sig finska?
– Ja, men svårt är det, säger Yana.
Kateryna tycker att om man lär sig alla regler så är finskan inte så svår.
– Det finns alltid någon del i slutet av orden som ska läggas till i finskan, det är svårt, tycker Alina.
Polina tycker meningsbyggnaden är krånglig, men får hjälp av engelskan, då finskan i just det avseendet är mer lik engelska än ukrainska.
Emilia ÖrnmarkAnanas är ananas
Gällande ordkunskap har man upptäckt att finska och ukrainska har vissa likheter.
– Ananas! Avokado, biologia och matematiikka, ger eleverna som exempel på ord som är helt lika eller i alla fall nästan.
– Med mina vänner pratar jag lite finska, och så använder vi Google Translate, säger Alina, som listar finska som sitt favoritämne i skolan.
Yana gillar huslig ekonomi, medan Kateryna och Polina gillar allt utom gymnastik.
Olika indelningar för undervisningen
I vissa ämnen är det bara dessa fyra i gruppen. Ibland deltar också de yngre ukrainska eleverna, ibland är de ukrainska eleverna integrerade med de finskspråkiga eleverna i skolan, till exempel i huslig ekonomi och gymnastik.
För Kateryna ser veckorna lite annorlunda ut. Hon deltar i undervisningen i keskuskoulu bara två dagar i veckan, de övriga dagarna går hon i ukrainskt gymnasium på distans.
– Det är utmanande. Min kunskapsnivå i finska är kanske åtta procent. Jag förstår, men jag pratar inte.
De övriga eleverna är på högstadieåldern – helt motsvarande är inte årskurserna, eftersom man i Ukraina inleder sin skolgång redan som sexåring.
Alina berättar att hon flyttat från Bjärnå till Kimitoön i slutet av september, då hennes mamma fick jobb i Kasnäs. Övriga har kommit raka vägen från Ukraina till Kimitoön strax efter att kriget bröt ut.
Emilia ÖrnmarkKimitoön är okej
Flickorna är överens om att Kimitoön är ett bra, eller i alla fall ett helt okej ställe att bo på. De kommer alla från stora städer i Ukraina, förutom Alina, vars hemstad är ungefär i storlek med Salo.
– Jämför jag med Ukraina i fredstider är ändå Kimitoön tryggare. I större städer i Ukraina ser man droger och alkohol i gatubilden. Det är inte tryggt för barnen, säger Polina.
Då jag frågar om hur det är att bo på en så här liten ort lyfter så gott som alla fram att det är besvärligt att man måste åka så långt om man till exempel behöver köpa ett nytt klädesplagg.
Även skolan tycker de att är okej, men de tidiga morgnarna uppskattas inte. För dem som kommer från Dalsbruk är det väckning klockan sex som gäller. Yana är dessutom från sitt hemland van vid ett skolsystem som går enligt morgon- och kvällstur.
Kateryna däremot passar på att njuta av den egna tiden i bussen. Hon säger vidare att hon gillar hur skoldagen är organiserad och uppskattar skolmaten.
På frågan om vad som är svårast av allt i det nya hemlandet är det språkbarriären som lyfts fram.
– Det är svårt att lära känna andra utan språk, säger Alina.
Polina och Yana säger att de inte har finska vänner i den riktiga världen, men de känner till dem som går i skolan och på Instagram följer man varandra.
– I Finland är det bra och tryggt. Det svåra är att alla andra familjemedlemmar är kvar i Ukraina, säger Kateryna.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkFick surfplattor
Kimitoöns ukrainska elever har fått surfplattor för sitt skolarbete, det meddelar Röda Korset Åboland på sociala medier.
Tack vare donationer från Sundells stiftelse kunde FRK överräcka surfplattorna till de ukrainska eleverna i den förberedande undervisiningen i Kemiönsaaren keskuskoulu.
– Surfplattorna ska stöda de ukrainska elevernas inlärning samt förbättra deras digitala kunskaper och ordförråd, berättar lärare Pia Rannikko i inlägget.
Kemiönsaaren keskuskoulu
Tio ukrainska elever på Kimitoön – kommunens bostäder väntar fler flyktingar
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.