Algexpert hittade ovanlig klotvattenblom i Dragsfjärden — för övrigt mår sjön bra
Så gott som hela sommaren har vattnet i Dragsfjärden varit badvänligt, även om man från mitten av augusti hittat måttligt med blågrönalger. Foto: Emilia Örnmark
— Dragsfjärden mår ungefär som i fjol, den är i bra skick och det är vi glada för, säger Tryggve Röblom, som minns hur vattnet i sjön förr kunde vara som tjock gröt.
Röblom är ordförande för Daphnia, en förening som jobbar för en bättre vattenkvalitet i insjön Dragsfjärden på Kimitoön.
Han berättar att det enligt den officiella mätningen finns måttligt med alger i sjön. Algtestet han själv tog vid stranden i Labbnäs visade på att den finns en aning gift i algerna.
— Det var precis likadant ifjol. I mitten av augusti fick vi lite alger. Under högsommaren fanns det lite flingor i vattnet, men ingenting grönt innan mitten av augusti.
Expert tog planktonprov
Algexperten Satu Zwerver, bosatt på Kimitoön, har tagit planktonprov av Dragsfjärden denna sommar och har med mikroskop kunnat bekräfta att den mer ovanliga blågrönalgen Gloeotrichia, eller på svenska klotvattenblom, förekommer här.
— Från Dragsfjärden har jag då och då tagit prov, och i år från fler sjöar på Kimitoön. Bägge gånger jag i år tagit prov från Dragsfjärden har där funnits en liten blomning av blågrönalger, men inte i de andra sjöarna, säger Zwerver.
I norra delen av Dragsfjärden har blågrönalgen Gloeotrichia, eller klotvattenblom, påträffats. Foto: Satu Zwerver
Hon följer med alger i sjöarna och identifierar dem av eget intresse.
Senaste prov från Dragsfjärden tog Zwerver sista veckan i augusti i den norra delen av sjön.
— Det fanns små gråaktiga bollar i vattnet. Med blotta ögat kunde man se rikligt av dem. De skilde sig tydligt från den mera allmänna blomningen, som liknar rabarbersoppa och som på latin heter Aphanizomenon, säger Zwerver.
Klotvettenblom ser ut som gråaktiga bollar i vattnet. Foto: Satu Zwerver
Kolla vattnet innan du badar
I fall det ännu skulle bli badväder, tipsar Zwerver att det kan vara lönt att vara uppmärksam på vattenkvaliteten, speciellt innan man låter barn eller djur bada.
Hon tycker dock inte att man på grund av hennes upptäckt behöver hålla sig borta från Dragsfjärden.
— De här algerna kan förekomma väldigt lokalt och finnas på en och samma plats bara en kort tid före vinden för dem vidare, säger Zwerver.
Hon berättar om algen att den vanligen påträffas i mer näringsfattiga sjöar och att den kan vara giftig och i så fall skadlig för levern. Länge har man dock trott att denna alg inte är giftig. Enligt Zwerver kan algen eventuellt vara ett tecken på att sjön där den förekommer håller på att bli mer näringsrik.
— Blågrönalger tar kväve från luften och för det till vattnet. Den här algen lever en del av sitt liv på botten, där den tar åt sig fosfor.
Arkiv/Adrienne WesterbackSatu Zwerver är algexpert. Foto: ÅU-arkiv
Daphnia har nyss planterat ut gös
Daphnia gör sitt bästa för Dragsfjärden, inom ramen för de resurser som finns till förfogande.
Tryggve Röblom berättar att man nyligen planterat ut 3 000 gösyngel, vilket föreningen gjort så gott som varje år sedan 2010. Gösen är en rovfisk som äter de mörtfiskar som grumlar upp bottenslammet.
Gösutplantering i Dragsfjärden år 2018. Foto: Kepa Tromp
Investeringen på cirka 1 000 euro finansieras med medlemsavgifter. En liten del av summan får man vid årsskiftet tillbaka av staten och kommunen för den fiskvård man utför.
Tidigare i år var siktdjupet i Dragsfjärden 4,6 meter, vilket Röblom ser som ett mycket bra resultat.
— Här finns friska fiskar och stora kräftor, säger han.
En så här stor kräfta fångades i Dragsfjärden i fjol. Foto: privat
Mer hornsärv oroar
Dock har föreningen konstaterat att förekomsten av den slingformade Hornsärven med sina fjäderlika blad ökar i sjön ökar, utan att man känner till orsaken.
— Hornsärven är inte bottenfast och finns i grunda vikar. Den tar sin näring ur bottenslammet, säger Röblom.
Han tipsar allmänheten om att inte riva hornsärven i bitar, eftersom den då förökar sig ytterligare. Istället borde man försöka få den så hel som möjligt upp på stranden.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.