Äldre gör viktigt jobb i skolan — i höst ordnas ny kurs för frivilliga i Åboland
Henning Grönroos och Ella Grönholm i färd med att pyssla en brun kanin. Foto: Monica Forssell
I klass 1B på Braheskolan sitter eleverna koncentrerat och klipper ut kaniner. Henning Grönroos, 67 år, går runt i klassen och småpratar med barnen. Någon behöver bli påmind om vad det egentligen var man skulle göra just nu, en annan behöver hjälp med att välja ut passligt tyg för ögon och öron.
Varje tisdag dyker Grönroos upp på Braheskolan.
— Helt fantastiskt, säger klasslärare Martina Wallin och förklarar att Grönroos till exempel lyssnar när barnen övar sig på att läsa eller hjälpa till under slöjdlektioner.
— Det är alltid hemåt då det finns en till vuxen som ger uppmärksamhet åt barnen och det att alla generationer finns under ett och samma tak är sällsynt i dagens samhälle. Det är en rikedom att barnen lär sig och ser alla generationer.
Flera generationer under samma tak är en rikedom, tycker klasslärare Martina Wallin.
Idén med seniorer i skolan är att erbjuda läraren, klassen, daghemmet eller eftermiddagsklubben en extra resurs. Meningen är också att erbjuda barn och äldre en chans att umgås.
Wallin skulle gärna se att det fanns seniorer i alla skolor och det tycker man också vid Folkhälsan som rekryterar nya frivilliga seniorer i höst. I dag finns det 40 ”skolseniorer” i Åboland men fler behövs. På kursen ryms max 20 med.
Aaron Mäkelä visar upp en färgglad kanin. Foto: Monica Forssell
Grönroos har jobbat som skolfarfar sedan höstterminen 2017 och säger att han trivs. Som pensionär har man obegränsat med fritid och uppdraget på skolan varje tisdagsförmiddag är en trevlig rutin.
— Sen tror man ju att man gör en viktig insats här och kanske får lite tillfredsställelse av det.
Grönroos har själv två vuxna barn och två barnbarn. Egna barn är ändå ingen förutsättning för att kunna ställa upp som skolfarfar eller skolmormor.
Det här kan en senior i skolan göra:
- Läsa sagor och berättelser
- Vara med ute på rasterna
- Vara med på lektionerna som stöd i modersmål, matematik, slöjd och handarbete
- Hjälpa till med läxläsning
- Berätta hur det var när hon eller han själv var liten
- Närvara vid skollunchen och andra sociala situationer
- Hjälpa till på utflykter eller vid skridskobanan
Källa: Folkhälsan
”Han är snäll”
Folkhälsan startade upp den svenskspråkiga seniorverksamheten i Finland i början av 2000-talet och ursprungligen fanns det en önskan om att seniorerna skulle vara män, eftersom skolpersonalen domineras av kvinnor. I dag finns det också ”skolmommon”. I Åboland är de 9 stycken.
Enligt Ella Grönholm, 7 år och i färd med att klippa ut en kanin i brunt tyg, är skolfarfar snäll. Om man blivit klar med sin uppgift i förtid kan Henning till exempel följa med då man går för att låna en bok på skolan, berättar Ella. Klasskompisen Aaron Mäkelä intygar också att Henning är snäll, fast han inte förstår att fotbollen ska kastas och inte sparkas in på planen, som Henning brukar göra.
Grönroos ser att hans roll på skolan i första hand är att assistera läraren.
Hur mycket hjälp behöver lärarna?
— Nog behöver de hjälp. Jag tycker nog att personalen skulle förtjäna lite snällare, mera utvilade och tålmodigare barn, svarar Grönroos, med glimten i ögat.
Hurdan ska man då vara om man vill bli en skolfarfar eller skolmormor?
— Man ska vara sansad och inte ilskna till, men annars behövs ingen formell kompetens, svarar Grönroos.
— Man måste förstå att alla elever är olika och man behöver ta sig tid för att lära känna barnen, säger Wallin.
En introduktionskurs för hugade seniorer i Åboland hålls torsdagen den 24.10.2019 klockan 12 –14 på Kvartersklubben i Åbo. Sista anmälningsdag är 21.10.2019 till chatrin.kotka@folkhalsan.fi eller 044 4883000.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.