Åländsk fästingstudie gör comeback efter pandemipaus – vill veta varför en del blir mycket sjukare än andra
Fästingstudien Axbiotick gör comeback efter en två år lång pandemipaus.
– Vi är väldigt glada för att vi får jobba med fästingar igen, säger Marika Nordberg, forskare och ansvarig för studien.
Studien görs i samarbete mellan Borreliagruppen på Åland och Linköpings universitet. Den inleddes sommaren 2018, men fick efter ett och ett halvt år ta en paus på grund av covid-19-pandemin.
Dels blev all personal upptagen med att hantera pandemin, dels fick labbet Bimelix, där fästingstudien görs, fullt upp med att analysera covidtest. Dessutom kunde man inte ta emot patienter i labbet.
– Det gick inte att fortsätta. Vi är väldigt glada för att vi får jobba med fästingar igen, säger Marika Nordberg.
Syftet med studien är att lära sig mer om det mänskliga immunsystemet.
– Vi vill ta reda på hur det kommer sig att vissa personer som blir bitna av en fästing blir väldigt sjuka, medan andra inte blir sjuka alls. Vad är det för faktorer främst i huden som gör att vi reagerar på så olika sätt? säger Nellie Carlströmer-Berthén, som är forskare och biomedicinsk analytiker.
– Det vi har sett i tidigare studier är att fästingar kan innehålla borrelia, och patienten kan ha antikroppar mot borrelia utan att ha blivit sjuk, säger Marika Nordberg.
Deltagandet i studien går i flera steg.
– När man blir fästingbiten kommer man in med sin fästing, så tar vi blodprover och gör en enkät. Efter en vecka tar vi ett litet hudprov från fästingbettet och ett kontrollprov, säger Nellie Carlströmer-Berthén.
Efter åtta veckor är det dags för nya blodprov och ytterligare en enkät för att jämföra med de första för att se om det hänt något. Studien avslutas med en telefonuppföljning efter fyra månader.
Inte bara borrelia
Innan pandemin bröt ut fick studien in totalt 350 fästingar och 89 deltagare. Målet är att nå 250 deltagare.
Ungefär 20 procent av de fästingar som har lämnats in till studien har innehållit borrelia. Men det är inte bara borrelia studien fokuserar på, utan även TBE och mindre kända fästingsjukdomar som rickettsia och anaplasma.
– Vi vet att de finns, men vi har inte speciellt många kliniska fall. Vi behöver kartlägga det bättre och få mer kunskap om vad fästingen innehåller och hur antikropparna hos våra deltagare ser ut, säger Marika Nordberg.
Anaplasma är däremot något som är mer känt hos hästar och hundar. Hos människor är symtomen liknande en sommarinfluensa med feber och värk i muskler och leder.
Blir någon deltagare sjuk av sitt fästingbett under studiens gång får man den utredning och behandling som behövs.
Vet inte allt
Fästingar har tre stadier – larv, nymf och vuxen – och av det material som forskarna har fått in via studien har det visat sig att människor främst blir bitna av nymfer. Bland dem har cirka 23 procent borrelia, medan borrelia förekommer i upp till 37 procent av de vuxna fästingarna. Larver innehåller ingen borrelia, men kan bära på andra bakterier och virus.
Hittills dominerar den fästingart som har varit vanligast på Åland under lång tid. Den så kallade taigafästingen som spridit sig österifrån till Finland har inte observerats här ännu, men forskargruppen håller utkik.
– Tack vare bättre diagnostik hittar vi nya virus och bakterier. Det här är något som berör många och vi är tacksamma för alla som ställer upp. Det är bara så här vi kan få ny kunskap. Vi vet en del, men inte allt, säger Marika Nordberg.
FÄSTINGSTUDIEN AXBIOTICK
- Deltagande är frivilligt och kostnadsfritt.
- Krav för att få delta är att du är över 18 år, ger ditt skriftliga medgivande till att delta och inte använder blodförtunnande mediciner.
- Du kan delta i studien en gång per säsong, det går alltså bra att vara med igen för de som deltog före pandemiuppehållet.
- Vill du delta ska du komma in till Bimelix inom tre dygn efter att du blivit biten. Fästingen ska plockas bort så fort du upptäcker den, men lägg den i en tätslutande behållare och ta med den till Bimelix när du går med i studien. Det kan vara bra att markera var bettet är.
- Bimelix har drop-in-tider för studien måndag, onsdag och fredag.
- Studien består av blodprov och en enkät, sedan ett hudprov, därefter nya blodprov och en ny enkät. Till sist görs ett uppföljande telefonsamtal.
Fredrika Fellman/Nya Åland
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.