Ålands landskapsläkare: ”Vi behöver i stället ett utegångspåbud”
Ålands landskapsläkare Knut Lönnroth anser att många epidemiologer och virologer tvingas in i en roll som ”hobbyetnologer” när de förväntas ge handfasta beslutsunderlag om vilka lagbundna restriktioner som biter på smittspridningen under coronaepidemin.
Regeringen beslöt i onsdags att begränsa rörelsefriheten med en ny lag. Beslutet bygger på rekommendationer från Institutet för hälsa och välfärd.
– Det viktiga är att minska på alla sociala kontakter för att bromsa smittspridningen, men jag är inte övertygad om att en skärpt begränsning av rörelsefriheten utomhus avhjälper situationen, säger Knut Lönnroth.
Enligt Lönnroth är det tunnsått med evidensbaserade vetenskapliga belägg för att utegångsförbud eller tuffa begränsningar av rörelsefriheten utomhus skulle ha önskad effekt och bromsa smittspridningen.
–Det är inte en virologisk fråga som ska avgöras av mikrobiologer och epidemiologer. Det handlar mer om beteendevetenskap och åtminstone jag saknar tillräcklig kompetens på det området. Epidemiologer ska inte leka hobbyetnologer, säger Lönnroth.
Arkiv/Mikael Sjövall”Sitt inte hemma och kura”
Han ifrågasätter därmed också den epidemiologiska nyttan med att begränsa människors rätt att röra sig utomhus.
– Här på Åland har vi sett att nästan all smitta har uppstått inomhus. I stället för utegångsförbud, eller vad man nu väljer att kalla det, skulle vi kanske behöva ett utegångspåbud där vi uppmuntrar folk till att röra på sig säkert utomhus, säger Lönnroth.
Han kryddar sitt svar med en uppmaning.
– Sitt inte hemma och kura tillsammans och smitta varandra. Ut med er. Det är helt okej att gå på skogspromenad, säger Lönnroth.
Det åländska smittläget är nu inne i en lugnare fas efter att landskapet gick in i spridningsfasen i februari. De senaste fem veckorna har myndigheterna registrerat sammanlagt 201 coronafall. Då smittläget var som värst hade Åland en incidens som översteg 400 per 100 000 invånare, men nu har den siffran sjunkit till 63.
– Vi har lyckats spåra upp källan till smittfallen i 97 procent av alla fall. Om smittläget fortsätter att mattas av kan vi fortsätta med att avveckla en del av restriktionerna stegvis.
Åländska siffror om coronaepidemin
- Incidensen, alltså antalet coronafall per 100 000 invånare de senaste 14 dagarna, är för närvarande 63.
- Totalt 201 coronafall har registrerats på Åland sedan den 16 februari i år.
- Sammanlagt 18,2 procent av hela den åländska befolkningen har hittills fått sin första dos coronavaccin.
- De åländska sjuk- och hälsovårdsmyndigheterna har lyckats spåra cirka 97 procent av alla smittfall.
- Endast två coronapatienter är intagna på Ålands centralsjukhus för närvarande.
- Ingen har hittills dött av covid-19 på Åland.
Social kontroll och omsorg
I ett litet samhälle som det åländska har den sociala kontrollen en stor inverkan på smittläget, på gott och ont. De som bryter mot restriktionerna hängs ut i sociala medier och åländsk statistik kan ibland brytas ned till individnivå eftersom alla känner alla och befolkningsmängden är liten.
Epidemiologer ska inte leka hobbyetnologer.
Knut Lönnroth, landskapsläkare, Åland
Till exempel Mariehamns stadsdirektör Barbara Heinonen blev nyligen ifrågasatt för att ha rört sig i skog och mark under sin karantän. Lönnroth anser däremot att det är fritt fram att röra sig i skogen under sin karantän.
– Den ömsesidiga omsorgen har en stor inverkan på smittläget. Det är bra att man bryr sig om varandra, men att peka ut folk leder ingen vart. Vi är noga med att inte gå ut med sådan information som kan äventyra de smittades integritet och som inte är till nytta för allmänheten.
Arkiv/Mikael SjövallKnut Lönnroth hoppas att regeringens planer på begränsad rörelsefrihet kan anpassas till lokala förhållanden.
– Vi har varit nöjda med den regionaliserade ansatsen där man kan anpassa alla åtgärder efter faserna i smittspridningen och regionala förhållanden. Ett utegångsförbud är inte relevant för Ålands del.
Ett av de åländska undantagen berör tvånget att uppvisa ett negativt coronatest när man stiger ombord på färjan i Grisslehamn eller Kapellskär och reser till Åland.
– De flesta som reser med färjan från Sverige till Åland är återvändande ålänningar som studerar i Sverige, har varit på arbetsresa eller hälsat på släktingar. Risken för att de bär med sig coronasmitta är mindre än för genomsnittssvensken.
Menar du att det här undantaget är i sin ordning?
– Det viktigaste är karantän efter resa i riskområde och att begränsa onödigt resande. Vad som är onödigt resande är en politisk fråga som jag inte vill ta ställning till.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.