Åland ska försvara vårjakten i EU-domstolen – ännu inget beslut om årets gudingjakt
Arkiv/Erkki Santamala I december 2016 uppmanade EU-kommissionen Finland att upphöra med vårjakten på guding på Åland. Foto: Erkki Santamala / Nya Ålanf.
För nästan exakt ett år sedan väckte EU-kommissionen talan mot den åländska jakten på guding, det vill säga ejderhanar. Nu ska ärendet behandlas i EU-domstolen och landskapsregeringen har två månader på sig att bemöta kommissionen skriftligt.
– Vi har redan förberett ett försvar och vidtalat en jurist som kommer att föra vår talan i domstolen, säger vice lantråd Camilla Gunell (S).
Beskedet kommer inte som en överraskning för landskapsregeringen, som fick stämningsansökan redan för ett år sedan.
Juristen är sakkunnig expert på just fågeldirektivet och förhandlingen kommer att ske på engelska.
– Det är en jurist som har företrätt oss tidigare, säger Gunell.
I december 2016 uppmanade EU-kommissionen Finland att upphöra med vårjakten på guding på Åland. Det skedde i form av ett så kallat motiverat yttrande där man konstaterade att den åländska jakten strider mot EU:s fågeldirektiv.
Landskapsregeringen: ”Det finns alltför många gudingar”
Landskapsregeringen beslöt i april i fjol att trotsa kommissionen. Man motiverade beslutet med att det är ådorna, det vill säga ejderhonorna, som har blivit färre och att det därför finns alltför många gudingar.
För att försöka blidka EU påbörjades arbetet med en förvaltningsplan, inventeringar av ejderstammen och ett samarbete med jägarkåren med målet att förbättra ejdrarnas förutsättningar att häcka, bland annat genom utökad jakt på predatorer.
Hur upplever du att relationen har varit mellan Åland och kommissionen i den här frågan?
– Kommunikationen sker ju mest på tjänstemannanivå så det kan jag riktigt inte svara på. Det är dessutom inte så mycket att diskutera längre, nu när saken har gått till domstol.
Ni har valt att trotsa kommissionen tidigare, vad kan det få för konsekvenser?
– Det får tiden utvisa.
Du säger att det inte finns mer att diskutera på tjänstemannanivå, men hur jobbar ni vidare politiskt med detta?
– Jakten kan godkännas inom ramen för den förvaltningsplan som vi har arbetat med, det är något vi jobbar vidare för fullt med. Bland annat har vi inrättat 24 nya viltvårdsområden för häckning och en intensifierad jakt på predatorer, främst mårdhund och mink.
Blir det någon ejderjakt i vår?
– Det kan jag inte säga ännu. Vi fick materialet i fredags och har inte haft så mycket tid att gå genom det ännu.
När kommer beslutet om årets ejderjakt blir av?
– I månadsskiftet mars-april.
Innehåller handlingarna från kommissionen något verkställighetsförbud?
– Inte som jag uppfattade det.
När frågan kommer upp i EU-domstolen är ännu inte klart, men landskapsregeringen har två månader på sig för att framföra ett skriftligt bemötande.
– Alla handlingar i det pågående ärendet är tillsvidare konfidentiella. I detta skede går det inte att säga hur det påverkar möjligheterna att tillåta jakt i vår utan först måste skrivelsen analyseras noggrant, skriver landskapsregeringen i ett pressmeddelande.
Landskapet upprättade en åtgärdsplan för två år sedan och arbetar aktivt för att förbättra situationen för ejderstammen. Foto: Erkki Santamala / Nya Åland.
Jaktförvaltare: Gudingjakten är en principfråga för EU
Gudingjakten är viktig med tanke på ejderstammens överlevnad, anser jaktförvaltaren Robin Juslin.
Åland har hållit en kontinuerlig dialog med EU-kommissionen för att få behålla jakten på guding, men tills vidare har samtalen inte burit frukt.
– De har inte gett de resultat som vi har hoppats på, säger jaktförvaltare Robin Juslin.
Juslin berättar att man från åländskt håll kontinuerligt sedan jaktens återinförande år 2011 har försökt förklara för kommissionen vad jakten på guding betyder för Åland, både kulturellt och för ejderstammens överlevnad.
Men än så länge har man inte fått gehör och kommissionen hänvisar återigen till att jakten är ett brott mot EU:s fågeldirektiv.
– Om man ser det ur ett bredare perspektiv gynnas ejderstammen av det nuvarande systemet. Jag upplever att det är mer av en principfråga för dem.
Stort överskott
Frågan om gudingjaktens vara eller icke vara har dryftats ända sedan Finland och Åland gick med i EU för 24 år sedan. År 2005 slog EU fast att gudingjakten bröt mot gällande fågeldirektiv och först 2011 återinfördes den efter sex års uppehåll.
Sedan dess har undantag i direktivet möjliggjort jakt på guding varje år. En jakt som är nödvändig, menar Robin Juslin.
– Det finns ett stort överskott av gudingar i populationen. Det är ådorna som är hårt utsatta av predation och ett jaktstopp på gudingar kommer inte åt problemet.
Landskapet upprättade en åtgärdsplan för två år sedan och arbetar aktivt för att förbättra situationen för ejderstammen.
Man har bland annat inrättat viltvårdsområden där jaktvårdsföreningarna bedriver en systematisk jakt på predatorer som mårdhund och mink för att minska predationstrycket på ådorna. Man har också organiserat omfattande inventeringar av beståndet.
– Det kräver en massa arbete, arbete som jägarna stått för. Så länge jakten finns kvar finns också intresset kvar att vårda ejderstammen och det intresset behövs.
Hur ser framtiden ut för gudingjakten på Åland?
– Jag kan inte säga någonting om det i nuläget. Först måste vi analysera och gå genom materialet i ärendet.
Blir det någon jakt på ejder i år?
– Det kan jag inte kommentera.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.