Ålands riksdagsledamot: Åland är inte försvarslöst
Ålands demilitariserade status betyder inte att Åland per automatik är försvarslöst. Tvärtom finns det en noggrant utarbetad beredskapsplan för hur Åland ska försvaras vid en eventuell militär konflikt – utan att störa konventionen.
– Tack vare den tekniska utvecklingen kan man operera effektivt utan att behöva röra sig på demilitariserat område, säger Mats Löfström, som är åländsk ledamot i riksdagen.
Det finns en väl utarbetad plan för hur Åland ska försvaras, utgående från konventionen om Ålands demilitarisering och neutralisering.
– I debatten ges ofta bilden av Åland som en vit fläck på kartan och att området skulle vara helt försvarslöst. Men så är givetvis inte fallet. Den tekniska utvecklingen inom försvaret har förändrats dramatiskt sedan Bomarsundstiden och man kan göra mycket utan att egentligen behöva röra på sig särskilt mycket. Det handlar om till exempel kryssningsrobotar och missiler som gör att man inte behöver röra sig på demilitariserat vatten, utan kan operera effektivt ändå, säger Mats Löfström.
Löfström påpekar dock att risken för en väpnad konflikt mellan Ryssland och Finland eller Sverige är mycket liten.
– Främst för att det skulle innebära oerhörda konsekvenser för Rysslands del.
Orimliga krav
Upprustningen och upptrappningen av Rysslands militära närvaro i Östersjön har skett under flera års tid, men spänningen mellan Ryssland och organisationerna i väst, i synnerhet Nato och EU, har vuxit sig allt starkare de senaste månaderna.
Bland annat har Ryssland framfört krav om att större nationer ska kunna styra över mindre länders försvarspolitik, något som Nato och EU starkt motsätter sig. Efter det uppmärksammade mötet mellan Ryssland och Nato i Bryssel för en vecka sedan har både privatpersoner och myndigheter i Finland och Sverige rapporterat om rysk militär närvaro i form av drönare och flygplan i ländernas respektive luftrum.
I Sverige rapporteras flera observationer av okända drönare över bland annat kärnkraftverket Forsmark och slottet Drottningholm, medan man i lördags i Tikkakoski kunde se ett fraktflygplan med rutten Moskva–Leipzig ta en lång omväg och flyga över Försvarsmaktens och Flygstabens underättelsetjänsts lokaler.
Flera ryska militärfartyg har också befunnit sig i Östersjön den senaste veckan och Sverige har flyttat flera förband till Gotland som svar på provokationerna. I svensk media rapporteras det friskt om det ryska hotet, medan det i Finland varit betydligt lugnare med den saken.
Mats Löfström påpekar att man inte ska tolka tystnaden i finländska medier som att det inte händer någonting politiskt.
– Man har sett en fortsättning på upptrappningen och vet inte heller Rysslands motiv. Det skapar en oro som gjort att man följer med läget noga och har höjt beredskapen. Men det finns tydliga system för detta som riksdagen inte är involverad i. Det är försvarsmakten som styr det och de har en oerhört hög beredskap. Jag är helt säker på att man följer med situationen minst lika noga som Sverige, även om det inte syns i direktsändning, säger han, men tillägger att han inte vet tillräckligt mycket om incidenten i Tikkakoski för att kommentera den.
– Jag vill inte uttala mig specifikt om det, men jag är säker på att det utreds noggrant av ansvariga myndigheter. Kan det kopplas till en främmande makt är jag säker på att man vidtar nödvändiga åtgärder.
Finlands existens i vågskålen
Ländernas kraftigt skilda inställningar till Ryssland har både historiska och geografiska orsaker, menar Löfström.
– Sverige har rustat ned aktivt sedan kalla krigets slut, då säkerhetsläget i Europa förbättrades kraftigt på kort tid. Man har avskaffat den allmänna värnplikten och dragit tillbaka sin militära närvaro på Gotland, och nedrustningen har också skett mentalt i samhället. Men i Finland har det inte hänt, säger han och fortsätter:
– Under andra världskriget var hela Finlands existens på spel. Alla som har släkt från den tiden som då bodde i Finland och på Åland har berättelser från kriget och det finns såklart inte i Sverige, annat än bland de frivilliga som deltog. Sverige var inte en krigförande part. Därför har Finland en annan historia gentemot Ryssland och säkerheten i Östersjön överlag.
Den 1 500 kilometer långa landgränsen mot Ryssland tvingar också Finland att föra kontinuerlig dialog med grannen i öst. Något som Sverige inte måste, menar Löfström.
– Sverige har själva valt att inte upprätthålla någon dialog med Ryssland. Finland å andra sidan har inte nödvändigtvis samma åsikt som Ryssland och säger det helt öppet, till exempel när det gällde annekteringen av Krim. Man har gjort klart att Finland inte är en bro mellan öst och väst, utan en del av väst. Men i Finland finns en konkret rysk närvaro, då det är en granne, och man kan inte välja sin granne. Därför måste det finnas en relation och det finns därför också ett självändamål för Finland att ha en dialog med Ryssland.
Planer för allt
Den snabba flytten av militära förband och utrustning till Gotland handlar främst om att öka krismedvetenheten i samhället, något som inte nödvändigtvis behövs i Finland, enligt Löfström.
– I Finland har det militära hotet alltid hängt över oss på ett annat sätt. I Sverige har man under flera år satt mer pengar till försvaret, men det bygger inte en större krismedvetenhet bland befolkningen.
Att Ryssland testar gränserna på det här sättet är ingen ny företeelse, påminner Löfström om.
– Det flygs ryska bombplan i området varje dag och den marina aktiviteten har blivit högre. Men jag är säker på att den finländska marinen har varit ute med finskflaggade fartyg och följt med läget lika noggrant som Sverige. Man har beredskap och planer för alla typer av scenarion som kan tänkas inträffa.
Åland har ju redan rysk närvaro genom det ryska konsulatet. Vilka risker kan det innebära om läget förvärras och finns det anledning att försöka påverka den närvaron?
– Rysslands rätt till ett konsulat på Åland regleras genom internationella avtal mellan Finland och Ryssland och det är inte upp till Åland att besluta om det. Det är främmande utrikespolitik för Finland att man ensidigt skulle vidta åtgärder. Bemanningen är också mycket mindre nu än under kalla kriget och även när man byggde gasledningen Nordstream fanns högre närvaro än vad det gör nu. Det är såklart ett faktum att Ryssland har ett konsulat på Åland och har internationell rätt bakom sig, men sedan kan man egentligen bara spekulera i det övriga och det ska inte jag göra.
Carin Karlsson/Nya Åland
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.